I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Pavel Jablotjkov på djupet. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Pavel Jablotjkov fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och fans. Under åren har Pavel Jablotjkov spelat en central roll inom olika områden, från politik till populärkultur. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Pavel Jablotjkov och dess utveckling över tiden. Genom forskning och debatt hoppas vi kunna belysa detta ämne som är så aktuellt idag.
Pavel Nikolajevitj Jablotjkov (ryska: Павел Николаевич Яблочков), född 14 september 1847 i Serdobsk vid Saratov, Ryssland, död 31 mars 1894 i Saratov, var en rysk ingenjör och uppfinnare.
Jablotjkov studerade bland annat fysik vid S:t Petersburgs militärhögskola och arbetade efter militärtjänsten med telegrafi och med forskning inom elektrotekniken. Han ägnade sig åt problemet med båglampor, där avståndet mellan kol-elektroderna ökade genom ljusbågens förbränning och ljusbågen slocknade snabbt. 1875 kom han på en enkel lösning: han anordnade kol-elektroderna parallellt till varandra och höll dem isär genom ett isolationsskikt som brann av samtidigt med elektroderna. Hans anordning kallades Jablotjkovska ljuset och patenterades 1876 i Paris. Därefter producerades ljuset i stor skala.
1878 installerades hans båglampor i Blanch’s Café vid Kungsträdgården i Stockholm, dessa rönte stor uppmärksamhet. Det var den första inomhusbelysningen med elektricitet i staden och Blanch’s Café annonserade ”I afton: Elektrisk belysning”. Fyra glober med lampor av Jablotjkovs konstruktion hängde från taket, matade av en dynamomaskin. För att se spektaklet fick man betala en krona i inträde.
År 1879 grundade Jablotjkov ett företag för elektriska belysningsanläggningar och förbättrade samtidigt andra elektriska apparater som dynamomaskinen och ackumulatorer. Hans produkter visades på alla viktiga utställningar i in- och utlandet. Redan 1879 avlöstes dock Jablotjkovs båglampa genom en förbättring av den tyska ingenjören Friedrich von Hefner-Alteneck hos Siemens och samma år visade Thomas Alva Edison sin första fungerande glödlampa.