I följande artikel kommer vi att undersöka i detalj hur Paradiset (2003) påverkar dagens samhälle. Sedan dess framträdande har Paradiset (2003) skapat kontroverser och debatter, och lockat till sig uppmärksamhet från experter och människor i alla åldrar och intressen. Under åren har Paradiset (2003) visat sig ha en betydande inverkan på olika aspekter av vardagen, från hur vi kommunicerar till hur vi konsumerar information. I den här artikeln kommer vi att diskutera hur Paradiset (2003) har format vår kultur, påverkat våra beslut och utmanat våra uppfattningar, samt de möjliga framtida konsekvenserna av dess närvaro i vårt samhälle.
Paradiset | |
Genre | Drama Thriller |
---|---|
Regissör | Colin Nutley |
Producent | Colin Nutley |
Manus | Colin Nutley Johanna Hald |
Skådespelare | Helena Bergström Niklas Hjulström |
Originalmusik | Per Andréasson |
Produktionsbolag | Sweetwater Svensk Filmindustri TV4 Jens Fischer Film AB |
Distribution | SF Studios (Sverige) |
Premiär |
|
Speltid | 115 minuter |
Land | ![]() |
Språk | Svenska |
Föregångare | Sprängaren |
Uppföljare | Nobels testamente |
IMDb Elonet |
Paradiset är en svensk drama- och thrillerfilm från 2003 i regi av Colin Nutley efter manus av Johanna Hald med Helena Bergström i huvudrollen.[1] Filmen är baserad på Liza Marklunds roman Paradiset.
Filmen hade premiär i Sverige den 28 februari 2003, utgiven av SF Studios. [2]
Annika Bengtzon jobbar som redigerare på tidningen Kvällspressen. I Frihamnen har en jugoslav mördats och tidningen jobbar hårt för att få fram fakta. Bengtzon får ett telefonsamtal från en kvinna, Aida, som både polisen och den jugoslaviska maffian söker efter. Bengtzon tar henne till ett skyddshem för kvinnor, Paradiset. Trots att redaktionschefen inte vill att hon ska vara journalist börjar hon ändå undersöka Paradiset och upptäcker att kvinnan som leder detta, Rebecka Björkstig, har massor av konkurser och skulder bakom sig och försöker lura kommunen på pengar.
|
|