Numera är PPSj-41 en mycket viktig fråga som berör människor över hela världen. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har PPSj-41 varit föremål för debatt och reflektion av både experter och medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av PPSj-41, från dess utveckling över tid till dess relevans idag. Vi kommer också att titta på hur PPSj-41 har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, och undersöka möjliga lösningar för att möta de utmaningar som är förknippade med PPSj-41. Genom denna utforskning hoppas vi kunna ge en mer komplett och djupgående bild av PPSj-41 och dess inverkan på det samtida samhället.
PPSj-41 | |
![]() En PPSj-41 med ett trummagasin. | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Kulsprutepistol |
Ursprungsland | ![]() |
Tjänstehistoria | |
Brukstid | 1941–1960-tal (Sovjetunionen) 1941– (Andra länder) |
Används av | Se användare |
Medverkan i krig | Andra världskriget |
Era | Andra världskriget |
Produktionshistoria | |
Designer | Georgij Sjpagin |
Produktionsperiod | 1941–1947 (Sovjetunionen) |
Antal tillverkade | c:a 6 000 000 |
Specifikationer | |
Vapentyp | Kulsprutepistol |
Kaliber | 7,62 mm |
Piplängd | 269 mm |
Ammunition | 7,62 × 25 mm Tokarev |
Magasin | 35 patroner stavmagasin, 71 patroner trummagasin |
Låsmekanism | Tungt slutstycke |
Längd | 843 mm |
Vikt | 3,63 kg (oladdad) |
Eldhastighet | 900 skott/min |
Utgångshastighet | 488 m/s |
Effektiv räckvidd | c:a 200 meter |
PPSj-41 (Pistolet-Pulemet Sjpagina, ryska: Пистолет-пулемёт Шпагина, ППШ) var en sovjetisk typ av kulsprutepistol som användes i stor skala under andra världskriget. Den konstruerades av Georgij Sjpagin för att vara ett billigare alternativ till PPD-40, som var dyr och tidskrävande att tillverka.
PPSj-41 tillverkades först under finska vinterkriget (1939-1940) efter krav från de sovjetiska trupperna i Finland. Detta krav grundades på att sovjetstyrkorna märkt av en underlägsenhet i skogsmiljö när de mötte de finska styrkornas kulsprutepistoler. Den billigare och enklare PPSj kunde tillverkas i större upplagor än PPD-varianterna och kom därför snabbare ut på förbanden. Kulsprutepistoler hade blivit populära efter första världskriget och blev viktiga för krigföringen under andra världskriget. Nästan alla kulsprutepistoler använde under andra världskriget 9 mm ammunition efter tysk förlaga (9 × 19 mm Parabellum). PPSj använde 7,62 × 25 mm Tokarev som var en betydligt kraftigare ammunition och framförallt användbar på mycket längre avstånd.
Under de stränga ryska krigsvintrarna 1942-44 blev PPSj populärast (på båda sidor), då den till skillnad från tyska och andra motsvarigheter fungerade utan oljesmörjning och därmed var den enda smidiga/användbara kulsprutepistolen i extrem kyla. När vapenoljan frös till trögt beck och tyska standardkulsprutepistolen MP 40 blev svåranvändbar, övergick tyskarna i stor utsträckning till mängderna av erövrade PPSj-41 från de många tidiga segrarna under det ryska fälttåget. Tyskarna kunde då också använda sin egen 7,63 × 25 mm Mauser-patron i vapnen.
PPSj slutade tillverkas 1950 i Ryssland, och hade då producerats i cirka 10 miljoner exemplar. Man fortsatte dock att tillverka kopior av vapnet i Kina.
I den brittisk/tyska krigsfilmen Järnkorset från 1977 använder huvudpersonen, den tyske soldaten Rolf Steiner, en PPSj-41 som sitt signaturvapen.
Nuvarande:
Före detta:
|