PLOS ONE

I världen av PLOS ONE kan vi hitta en mängd olika situationer, åsikter och erfarenheter som leder oss att ifrågasätta och reflektera över olika aspekter av livet. Oavsett om det är genom observation, deltagande eller forskning ger PLOS ONE oss möjlighet att utforska nya horisonter och upptäcka värdefull information som kan berika vår kunskap. Genom historien har PLOS ONE spelat en grundläggande roll i samhällsutvecklingen och dess inflytande fortsätter att vara aktuellt idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av PLOS ONE och analysera dess inverkan på det samtida samhället.

PLOS ONE
PLOS logo 2012.svg
PublikationstypVetenskaplig tidskrift, tidskrift finansierad av publiceringsavgifter, open access-tidskrift och akademisk tidskrift
Grundad2006
OmrådeVetenskap och Medicinsk vetenskap
LandUSA
HuvudkontorSan Francisco
ChefredaktörJoerg Heber (–)
SpråkEngelska
FörlagPublic Library of Science
ISSNISSN 1932-6203
LicensCreative Commons Erkännande 2.5 Generisk, CC BY 3.0, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell och CC BY
Dansk
vetenskapsnivå		 (2019)
UtmärkelserDOAJ Seal
Webbplatslänk
Välkomsthälsning i januari 2011 av PLOS till Nature, när Nature lanserade sin open access-baserade tidskrift Scientific Reports, inspirerad av en annons av Apple 1981, när IBM introducerade sin persondator på marknaden

PLOS ONE[1] är en engelskspråkig vetenskaplig tidskrift som är baserad på principen om öppet innehåll och utges av den San Francisco-baserade organisationen Public Library of Science (PLOS).

PLOS ONE startade i december 2006 i preliminär version PLoS ONE (betaversion). I augusti 2008 skiftade den från veckoutgivning till daglig utgivning. Den täcker primärforskning inom alla ämnesområden inom naturvetenskap och medicin. Alla artikar underkastas peer review före publicering. PLOS ONE's webbplattform har verktyg för rating och för användardiskussion om respektive publicerad artikel.

PLOS ONE bygger en avvikande idé jämfört med traditionella peer-reviewade vetenskapliga tidskrifter, i det att den inte använder den upplevda betydelsen av en vetenskaplig artikel som kriterium för om den ska accepteras för publicering eller ej. Idén är i stället att PLOS ONE endast verifierar att experiment och därpå byggande analyser gjorts på ett vederhäftigt sätt, och sedan lämnar till det vetenskapliga samhället att - efter publiceringen - bedöma betydelsen genom diskussion och kommentarer. Varje insänt bidrag bedöms av en medlem av PLoS ONE:s redaktionskommitté före publicering, en bedömning som koncentreras till tekniska aspekter och som kan inkludera samråd med andra redaktionskommittémedlemmar och inhämtade bedömningsrapporter från utomstående. Om ett bidrag publiceras, blir det därmed tillgängligt för öppen peer-review och rating på webbplatsen i efterhand.[2]

Genom att PLOS ONE endast ges ut i elektronisk form kan den publicera fler vetenskapliga artiklar än en pappersbunden tidskrift. Publiceringen sker under fri licens (Creative Commons Attribution License). År 2011 publicerade tidskriften omkring 14.000 artiklar, vilket innebär att cirka var sextionde av alla artiklar i databasen för medicinska vetenskapliga artiklar, PubMed, för 2011, publicerades av PLOS ONE.[3] Tidskriftens impact factor 2014 var 3,234 enligt Thomson ISI.

I likhet med övriga av Public Library of Science utgivna tidskrifter, finansieras PLOS ONE av avgifter av bidragande artikelförfattare.

Tidskriften har ISSN = 1932-6203.

Källor

Noter

  1. ^ David Knutson (23 juli 2012). ”New PLOS look”. PLOS BLOG. Public Library of Science. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2012. https://www.webcitation.org/69j2pzKwV?url=http://blogs.plos.org/plos/2012/07/new-plos-look/. Läst 6 augusti 2012. 
  2. ^ PLOS ONE Journal Information, läst 2012-01-20
  3. ^ Stacey Konkeil: PLoS ONE: Five Years, Many Milestones 20 december 2011, läst 24 december 2011

Externa länkar