Oxoniumjon

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Oxoniumjon och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att dyka in i alla relevanta aspekter av Oxoniumjon, och erbjuda en fullständig och detaljerad översikt. Vi kommer att analysera dess betydelse inom olika områden, såväl som dess roll i historien och dess framtida relevans. Den här artikeln är avsedd att fungera som en omfattande guide till Oxoniumjon, som ger läsarna en omfattande förståelse för detta fascinerande ämne.

En rföd(syre) boll i mitten med tre vita(väte) bollar bundna till sig.
En oxoniumjon
En oxoniumjons strukturformel

Oxoniumjonen, H3O+, ibland även kallad hydroniumjonen eller hydroxoniumjonen (se under Om synonymer) är en positivt laddad jon av vatten (H2O). Oxoniumjoner bildas dels genom vattnets autoprotolys där 2 vattenmolekyler omvandlas till en oxoniumjon och en hydroxidjon

eller när en syra protolyseras i vatten där HAc är den oprotolyserade syran och Ac- syrans anjon.

En vattenlösning med höga halter oxoniumjoner ger en sur lösning. I vattenlösningar råder ett jämviktsförhållande mellan oxoniumjoner och hydroxidjoner, OH−. Vid hög oxoniumjonkoncentration är koncentrationen av hydroxidjoner låg, och tvärtom. Koncentrationerna av de båda jonslagen är även beroende av lösningens temperatur.

I många sammanhang anges oxoniumjonkoncentrationen som pH-värde. Ett lågt pH-värde innebär (vid normalt tryck och temperatur) en hög koncentration av oxoniumjoner, och tvärtom. En lösning med pH = 7 är neutral och håller samma koncentration av oxoniumjoner som av hydroxidjoner (vid 25 °C).

En snabb ändring av balansen mellan oxoniumjonen och hydroxidjonen i en lösning kan ge upphov till stora pH-förändringar. I naturen och i levande organismer skyddar ofta s.k. buffertsystem mot stora och plötsliga förändringar av oxoniumjon-/hydroxidjonkoncentrationerna.

Vid kemiska jämviktsberäkningar gör man vanligen ingen åtskillnad mellan vätejoner och oxoniumjoner, utan man betraktar samtliga som vätejoner, H+ (detta kan man göra beroende på att aktiviteten för vatten sätts till 1).

Om synonymer

Det råder viss begreppsförvirring om den mest korrekta termen för H3O+. Organisationen IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) har fastslagit termen för oxoniumjon som H3O+. Oxoniumjon är även det begrepp som används i all kemiundervisning i skolan idag.

Se även

Referenser

  1. ^ http://www.ne.se/oxoniumjon - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014
  2. ^ ”protolys - Uppslagsverk - NE”. ne.se. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/protolys. Läst 21 juni 2017. 
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.