Owe Dahl

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Owe Dahl, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Känd för sin påverkan på samhälle och kultur, har Owe Dahl varit föremål för debatt och analys inom många områden. Från dess uppkomst till nutid har Owe Dahl satt en betydande prägel på historien, och dess inflytande fortsätter att vara påtagligt i den samtida världen. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Owe Dahl, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess projektion in i framtiden. Förbered era sinnen för en upptäcktsresa och introspektion i det underbara universum Owe Dahl.

Ej att förväxla med Ove Dahl.
Owe Dahl
Information
Född19 oktober 1925
Karlskrona amiralitetsförsamling i Blekinge län, Sverige
Död5 oktober 2000 (74 år)
Sankt Matteus församling i Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1947–1986
GradÖverste av första graden
BefälBodens ingenjörregemente

Owe Karl-Gösta Dahl, född 19 oktober 1925 i Karlskrona amiralitetsförsamling i Blekinge län, död 5 oktober 2000 i Sankt Matteus församling i Stockholm,[1] var en svensk militär.

Biografi

Dahl avlade officersexamen vid Krigsskolan 1947[2] och utnämndes samma år till fänrik i ingenjörtrupperna, där han befordrades till löjtnant 1949.[3] Han gick Ingenjörofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1949–1950[4] och idkade studier vid Krigshögskolan 1954–1956, varefter han var lärare vid Ingenjörstruppernas kadettskola 1956–1958[5] och befordrades till kapten vid Svea ingenjörregemente 1958.[2] Han var generalstabsaspirant 1958–1960 och tillhörde Generalstabskåren 1960–1964. Åren 1964–1966 var han kompanichef och bataljonschef vid Svea ingenjörregemente, befordrad till major 1965. Därefter ingick han 1966–1973 i Generalstabskåren och tjänstgjorde vid Försvarsstaben,[5] där han från 1966 var chef för Allmänna avdelningen.[6] Han utnämndes till överstelöjtnant 1967, till överstelöjtnant med särskild tjänsteställning 1969[5] och till överste 1972.[2] Åren 1973–1979 var han chef för Bodens ingenjörkår (1975 namnändrad till Bodens ingenjörregemente). Han befordrades 1979 till överste av första graden[2] och var arméinspektör vid staben i Östra militärområdet 1979–1982, varpå han var ingenjör- och signalinspektör vid Arméstaben 1982–1986.[5] Dahl var projektledare vid FFV Aerotech 1986–1992.[2]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 56. ISBN 91-87184-74-5 .
  3. ^ Sveriges statskalender för året 1950. Uppsala. 1950. sid. 377 .
  4. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 126. ISBN 91-8718-418-4 .
  5. ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1997. Stockholm: Norstedts. sid. 221 .
  6. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala. 1972. sid. 102 .
  7. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 110 .