I dagens artikel kommer vi att utforska ämnet Otto Krumpen, en fråga som har väckt intresse och debatt under lång tid. Otto Krumpen är ett relevant och kontroversiellt ämne som har fångat akademiker, experter och allmänhetens uppmärksamhet. Under åren har Otto Krumpen varit föremål för flera undersökningar, studier och reflektioner som har belyst olika aspekter relaterade till detta ämne. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har antagits för att ta itu med Otto Krumpen, i syfte att fördjupa dess förståelse och omfattning.
Otto Krumpen | |
![]() | |
Född | 1480 Trudsholm, Danmark |
---|---|
Död | 29 juni 1569 Mariager kloster, Danmark |
Begravd | Mariagers kyrka |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Sysselsättning | Ämbetsman |
Släktingar | Stygge Krumpen (syskon) |
Redigera Wikidata |
Otto Krumpen, även Otte Krumpen, född 1473, död 1569, var en dansk riddare och riksråd.
Krumpen var befälhavare för danska armén i slaget på Åsundens is 19 januari 1520. Han bar kronan vid Kristian IIs kröning i Storkyrkan 4 november samma år och blev då dubbad till riddare av kungen. Festligheterna avslutades med Stockholms blodbad. 1523 anslöt han sig till Fredrik I och blev riksråd. Han ledde 1525 ett fälttåg mot Sören Norby på Gotland. 1533 tillhörde han den katolska sidan i riksrådet. Under grevefejden övergav han 1534 Tranekærs slott på Langeland, som han haft i förläning sedan 1522. Han gick över till greve Kristofer av Oldenburg och fick Aalholm som län i stället. Sedan plundrades hans gods och Krumpen fördes som fånge till Mecklenburg. Han återkom 1536, men uteslöts från riksrådet till 1542. Han var marsk 1554 till 1567 och fick flera diplomatiska uppdrag.