Ämnet Oslofältet är av stor relevans idag och har varit föremål för många studier och debatter över tid. Vikten av Oslofältet ligger i dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till ekonomi. Genom historien har Oslofältet spelat en grundläggande roll i samhället och påverkat hur människor förhåller sig till varandra och miljön runt dem. I den här artikeln kommer olika perspektiv på Oslofältet att utforskas, och analysera dess påverkan på samhället och dess relevans i dagens värld.
Oslofältet är en långsträckt, från mynningarna av Oslofjorden och Langesundsfjorden i söder till Mjøsa i norr gående gravsänka, skapad under yngre karbon och perm för cirka 250 - 295 miljoner år sedan.
Mot omgivande urberg begränsas den av förkastningar med upp till 2.000-3.000 meters språnghöjd och består av i den bildade sprickan influtna magmatiska bergarter, främst djupbergarter som granit, syenit, monzonit och gabbro. Av de mer speciella bergarterna märks larvikiten, som är en populär prydnadssten. Oslofältet har sedan åter spruckit upp och genomkorsats av andra avlagringar, ofta av vulkaniska bergarter som rombporfyr eller av diabas. Den magmatiska aktiviteten i området skapade ringformiga instörtningar av berggrunden så kallade cauldrons. I förkastningarna har även sedimentära bergarter som annars av inlandsisen sopats bort från övriga områden bevarats, främst från kambrium, ordovicium, silur och perm.