Oskar Sylvander

Numera har Oskar Sylvander blivit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Dess relevans sträcker sig från politik, ekonomi, samhälle, miljö, teknik, vetenskap och kultur. Oskar Sylvander påverkar avsevärt människors dagliga liv och beslutsfattande över hela världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Oskar Sylvander och dess inflytande i olika sammanhang, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att diskutera vilken roll Oskar Sylvander spelar idag och hur den förväntas påverka framtiden.

Oskar Sylvander.

Carl Oskar Sylvander, född 11 oktober 1843 i Helsingborg, död 13 september 1927 i Nacka församling i Stockholms län[1], var en svensk militär (generalmajor).

Biografi

Sylvander blev underlöjtnant vid Wendes artilleriregemente 1867, blev löjtnant 1872, var artilleristabsofficer 1878-1884 och blev kapten 1879.[2] Sylvander blev major i Vaxholms artillerikår 1893, överstelöjtnant 1895, överste och chef 1896, kommendant på Vaxholms fästning och Oskar-Fredriksborgs fästning 1896-1902. Han var därefter överste och chef för Vaxholms kustartilleriregemente 1902 och generalmajor i generalitetets reserv och kommendant på Karlsborgs fästning 1904-1919.[3]

Han var ordförande hos stadsfullmäktige i Vaxholm, ledamot av Stockholms läns landsting och ledamot av stadsfullmäktige i Kristianstad.[4]

Sylvander var son till bankdirektören Evert M. Sylvander och Elin Hallbäck. Han gifte sig 1872 med Augusta Vilhelmina Danielsson (1843–1922)[1], dotter till professorn Håkan Danielsson och Marie Conti.[3] De var föräldrar till Evert Sylvander.

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Hildebrand, Albin; Bergström, Otto, red (1896). Svenskt porträttgalleri. 7, Armén. H. 1, Generalitetet, de kungliga personernas staber, generalstaben och fortifikationen. Stockholm: Tullberg. sid. 101. Libris 384679. https://runeberg.org/spg/7-5/0109.html 
  3. ^ Lindblad, Göran, red (1924). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1925. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners. sid. 734. Libris 8261511. https://runeberg.org/vemardet/1925/0740.html 
  4. ^ Hvar 8 dag. Göteborg: D. F. Bonniers boktryckeri A.-B. 1908. sid. 48. Libris 786775