Oskar Erikson

Numera är Oskar Erikson ett ämne som väcker stort intresse i samhället. (personens namn) är en figur som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från hans chockerande upptäckt till hans senaste prestationer har Oskar Erikson satt en outplånlig prägel på historien. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Oskar Eriksons liv och arbete, analysera hans inverkan på olika områden och reda ut orsakerna som har gjort honom till en referens för framtida generationer. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa och beundran för Oskar Erikson.

För andra personer med detta namn, se Oskar Eriksson.
Oskar Erikson

Johan Oscar Erikson, född 23 december 1845 i Kopparbergs län, i Grytnäs socken i Avesta, död 21 februari 1887 i Stockholm, var en svensk arkitekt.

Biografi

Mellan 1864 och 1873 läste Erikson vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. Från 1873 var han arkitekt vid Överintendentsämbetet. I dess tjänst ritade han förutom flera ny och ombyggnader av kyrkor, så som Muskö kyrka 1877 och Mellby kyrka i Västergötland 1879, även institutioner som Tomtebodaskolan i Solna 1886-1888. Han ritade Thamstorps huvudbyggnad. I likhet med samtida kollegor drev han parallellt privat praktik och kom härigenom att rita cirka 45 bostadshus i centrala Stockholm. Erikson agerade även byggherre. Exempelvis ägde han tillsammans med byggmästarfirman Johansson & Hammarlund hela kvarteret Ädelman Större där samtliga hus ny- eller ombygges av arkitekten.

Stockholmsverk i urval

Eriksons illustration, Strandvägen 23–27.
  • Grev Turegatan 18, 1877
  • Hamngatan 11, 1876-78
  • Hamngatan 15, 1881
  • Hantverkargatan 28-30, 1884
  • Karlavägen 51, 1879
  • Karlavägen 57, 1880
  • Karlavägen 63, 1877
  • Kungsgatan 62, 1883-84
  • Norrmalmstorg 2, 1884-1886.
  • Nybrokajen 17, 1879-81
  • Nybrokajen 19, 1879-81
  • Slöjdgatan 7, 1874
  • Strandvägen 23, 1882 (byggnad riven)
  • Strandvägen 25, 1882
  • Strandvägen 27, 1882
  • Styrmansgatan 4, 1882-1883
  • Styrmansgatan 8, 1882-1883
  • Mäster Samuelsgatan, 1883
  • Södra Agnegatan 26, 1884
  • Tegnérgatan 26-30, 1882-85

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ Svenskt Porträttgalleri XX - Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl.
  2. ^ Hall, Thomas, red (1981). Stenstadens arkitekter: sju studier över arkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850-1930. Stockholm: Akademilitteratur. sid. 5. Libris 7640977. ISBN 91-7410-140-4  (Uppgifterna kommer från Malmarnas byggnadsregister och täcker projekterade byggnader på Stockholm malmar 1860-1930, vilka inte rivits före 1965. Källan är dock behäftad med flera felaktigheter.)
  3. ^ SSM inventering - Ädelman Större

Källor

Externa länkar