Orléanister
Att prata om Orléanister är ett ämne som väcker intresset hos människor i alla åldrar och profiler. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande inom olika områden, är Orléanister ett ämne som förtjänar att utforskas och förstås i sin helhet. Under åren har Orléanister varit föremål för debatt, analys och studier, vilket visat på dess betydelse och betydelse. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Orléanister, utforska dess olika aspekter, dess utveckling över tid och dess inverkan på vardagen.
Orléanister kallades 1848–1883 anhängarna till det under februarirevolutionen 1848 avsatta franska kungahuset av linjen Orléans.
De flesta orléanister fanns bland den rikare medelklassen och stod i motsättning till anhängare av den äldre linjen av huset Bourbon, vilka i stället kallades legitimister. Under Napoleon III var de i klar opposition mot styret men fick efter tysk-franska kriget en stark ställning. Splittring inom orléanisterna och motsättningen till legitimisterna omintetgjorde dock deras förhoppningar. Då legitimisterna efter greven av Chambordss död 1883 fick samma pretendent som orléanisterna, förenades de båda monarkistiska riktningarna.
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 883
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
