I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Organdi. Sedan starten har Organdi varit föremål för intresse och studier, och fångat uppmärksamheten hos dem som vill förstå dess nyanser och komplexitet ytterligare. Genom historien har Organdi varit huvudpersonen i otaliga debatter, diskussioner och reflektioner, och är ett ämne som omfattar ett brett spektrum av perspektiv och förhållningssätt. Med så mycket att upptäcka och analysera är det uppenbart att Organdi fortsätter att vara ett ämne av relevans idag, vilket väcker intresset hos både akademiker, entusiaster och nyfikna. I den här artikeln kommer vi att utforska höjdpunkterna i Organdi, dyka in i dess historia, evolution och dess inverkan på olika områden i samhället.
Organdi(n) (i engelsk litteratur ofta stavat organdie och organdy) är ett mycket tunt tyg i löst slagen tuskaft med tunt, hårt tvinnat garn. Tyget blir därigenom mer eller mindre genomskinligt, särskilt i vått tillstånd. Ursprungligen vävdes organdi i bomull, men numera förekommer det även ofta i nylon. Genom olika kraftig klistring efter vävningen (appretur) kan tyget göras mer eller mindre styvt, och marknadsförs i tre olika styvhetsklasser.
Ett liknande tyg, organza, vävdes ursprungligen i silke, men görs numera även i olika syntetmaterial.
I dagligt tal görs ibland ingen skillnad på organdi och organza, men noga räknat är det inte synonyma begrepp, fastän tygen liknar varandra och har liknande användning.
Organdi används i bland annat klänningar (i brudklänningar mycket vanligt), garneringar, gardiner, lampskärmar.
Tygbenämningen organdi är känd åtminstone från 1835. Ordet kan eventuellt härledas från gammalfranska Organzi av Urganch (Урганч, numera Urgentj), en stad i Uzbekistan.