Ordstam
För närvarande har Ordstam blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Människor försöker i allt högre grad förstå och utforska de olika aspekterna och tillämpningarna av Ordstam, oavsett om det är på den professionella, akademiska eller personliga sfären. Detta ämne har placerats som en central punkt för diskussion och debatt inom olika områden, vilket genererar djupa reflektioner och analyser om dess inverkan och relevans i det moderna livet. Ordstam har utlöst ett stort antal forskning, projekt och kulturproduktioner som försöker förstå och tillämpa sina koncept på ett innovativt och kreativt sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de många dimensioner och perspektiv som Ordstam erbjuder, såväl som dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.
Till exempel: båt-ar, där båt är ordstammen och "-ar" ändelsen som markerar plural (se morfologi).
Mindre vanligt i svenska är böjning genom vokalväxling infix, till exempel får man av stammen spr-ck formerna spricka, sprack, spräcka, och av stammen f-ll formerna falla, föll, fälla. Detta är standardböjningen i arabiska, till exempel kan stammen k-t-b bilda kataba " han skrev", kitāb "bok", kutub ,"böcker", osv.
Normalt används begreppet ordstam bara med avseende på ett ords böjningsparadigm. Om man jämför alla ordformer i paradigmet är stammen det invarianta ordsegmentet, alltså den del av ordet som inte ändrar sig. Den del som ändrar sig kallas förstavelse, inskottsvokal eller ändelse .
En stam kan innehålla många morfem: ett eller flera rotmorfem och ett eller flera affix (dock alltså inte böjningsmorfem). I ordet vardagliga är stammen vardaglig-. Ordet dagligen, däremot, har ingen stam, eftersom det, såsom ett oböjligt ord, saknar paradigm.