Ontogeni

I dagens värld har Ontogeni blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, politiken, tekniken eller något annat område, har Ontogeni lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Med den ständiga ökningen av globalisering och uppkoppling har Ontogeni positionerat sig som ett relevant ämne som genererar debatt, reflektion och analys inom olika sfärer. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Ontogeni och dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv.

Ontogeni är utvecklingen under perioden mellan befruktning och könsmognad. Under denna period växer djuret till i storlek och får sin slutliga form. Forskning om ontogenin ingår i utvecklingsbiologin.

Det finns tydliga likheter mellan embryon av olika arter, särskilt i några av de tidigare stadierna. Enligt Ernst Haeckels numera förkastade rekapitulationsteori gällde att ”ontogenin rekapitulerar fylogenin” (artens evolutionära bakgrund), det vill säga att embryot i sin utveckling visar upp formerna för alla artens vuxna förfäder, i rätt ordning. Denna tanke fick på sin tid stort genomslag och lever fortfarande kvar hos icke-biologer.

Ontogeni i kulturen

August Strindberg, som var intresserad av alkemi spekulerar i Antibarbarus om mineralernas ontogeni och om silver, när det smälter, genomgår stadierna i sin fylogeni.[1] Han hänvisar på nytt till detta i Inferno.[2]

I filmen Creature av Peter Benchley är frasen ”ontogenin rekapitulerar fylogenin” en ledtråd till monstrets ursprung.[3]

Källor

  • Björklund, Mats (2005). evolutionsbiologi. Lund: Studentlitteratur. sid. 140 ff. ISBN 91-44-03984-0 

Referenser

  1. ^ Strindberg, August: ‘’Antibarbarus’’. Från Projekt Runeberg
  2. ^ Strindberg, August: ‘’Inferno’’. Från Projekt Runeberg
  3. ^ And you call yourself a scientist: Peter Benchley’s Creature (1998) Arkiverad 2 oktober 2003 hämtat från the Wayback Machine.