Omega Carinae

I den här artikeln kommer vi att undersöka ämnet Omega Carinae på djupet, ta upp dess ursprung, dess relevans idag och de möjliga konsekvenser det har för olika aspekter av samhället. Från dess första manifestationer till dess effekter på den samtida världen har Omega Carinae väckt intresse hos akademiker, experter och vanliga människor på grund av dess inverkan på kultur, ekonomi och politik. På dessa sidor kommer vi att undersöka olika perspektiv för att erbjuda en fullständig och objektiv syn på Omega Carinae, med syftet att berika våra läsares kunskap och främja en informerad dialog om detta fascinerande ämne.

Omega Carinae (ω)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 13m 44,21739s
Deklination-70° 02′ 16,4563″
Skenbar magnitud ()+3,29
Stjärntyp
SpektraltypB8 IIIe
U–B-0,285
B–V-0,083
Astrometri
Radialhastighet ()+7,0 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -36,01 mas/år
Dek.: +7,09 mas/år
Parallax ()9,54 ± 0,09
Avstånd342 ± 3  (104,8 ± 1,0 pc)
Absolut magnitud ()-1,81
Detaljer
Radie6,09 R
Luminositet711 L
Temperatur13 275 K
Vinkelhastighet245 km/s
Andra beteckningar
ω Car, CD-69° 1178, FK5 385, HD 89080, HIP 50099, HR 4037, SAO 250885

Omega Carinae (ω Carinae, förkortat Omega Car, ω Car) är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en skenbar magnitud på 3,29, är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,5 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 342 ljusår (ca 105 parsek) från solen.

Egenskaper

Omega Carinae är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B8 IIIe, och är en Be-stjärna som visar emissionslinjer av väte i dess spektrum. Den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och lämnat huvudserien. Den har en radie som är ca 6 gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 711 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 13 300 K.

Omega Carinae är en skalstjärna, som har en omgivande skiva av gas i ekvatorplanet. Den roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet av 245 km/s, vilket anger en lägre gräns för stjärnans azimutala hastighet vid ekvatorn. Den kritiska ekvatorialhastigheten, vid vilken stjärnan skulle börja brytas upp, är 320 km/s. Stjärnans rotationsaxel lutar med en uppskattad vinkel på 70,8° mot siktlinjen från jorden.

Under de kommande 7500 åren kommer rörelsen för den södra himmelspolen att passera nära denna stjärna och I Carinae (5800 e.Kr.).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ Rivinius, Th.; Štefl, S.; Baade, D. (November 2006), "Bright Be-shell stars", Astronomy and Astrophysics, 459 (1): 137–145, Bibcode:2006A&A...459..137R, doi:10.1051/0004-6361:20053008
  4. ^ Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ https://www.universeguide.com/star/omegacarinae. Hämtad 2018-12-31.
  7. ^ Frémat, Y.; et al. (September 2005), "Effects of gravitational darkening on the determination of fundamental parameters in fast-rotating B-type stars", Astronomy and Astrophysics, 440 (1): 305–320, arXiv:astro-ph/0503381, Bibcode:2005A&A...440..305F, doi:10.1051/0004-6361:20042229
  8. ^ "ome Car -- Be Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-13.
  9. ^ http://moonkmft.co.uk/Precession.html

Externa länkar