Omega1 Tauri

I dagens artikel kommer vi att utforska ämnet Omega1 Tauri på djupet, analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Omega1 Tauri varit föremål för studier och debatt, och påverkat tankar och populärkultur. Genom en uttömmande analys kommer vi att ta upp de olika aspekterna som utgör Omega1 Tauri, och undersöka dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Med data, studier och relevant information strävar vi efter att erbjuda en heltäckande bild av Omega1 Tauri, vilket ger våra läsare ett berikande och nytt perspektiv på detta ämne.

Omega1Tauri (ω1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension02t 12m 22,28003s[1]
Deklination30° 18′ 11,0430″[1]
Skenbar magnitud ()+5,51[2]
Stjärntyp
SpektraltypK2 III[3]
B–V+1,077[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+24,75 ± 0,02[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -65,05[1] mas/år
Dek.: -60,50[1] mas/år
Parallax ()11,22 ± 0,70[1]
Avstånd290 ± 20  (89 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()+0,76[2]
Detaljer
Massa1,53[3] M
Radie12[4] R
Luminositet57,5[3] L
Temperatur4 737 ± 77[3] K
Metallicitet0,12[5] dex
Vinkelhastighet4,6[4] km/s
Ålder4,21[3] miljarder år
Andra beteckningar
ω 1 Tau, 43 Tauri, BD + 19° 672, FK5 1115, HD 26162, HIP 19388, HR 1283, SAO 93785 [6]

Omega1 Tauri (ω1 Tauri, förkortat Omega1 Tau, ω1 Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna[7] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud på 5,51[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,2 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 290 ljusår (89 parsek) från solen.

Egenskaper

Omega1 Tauri är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 III[2]. Den har en massa som är omkring 1,5[3] gånger större än solens massa, en uppskattad radie som är 12[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 57[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 740[3] K.

Med en beräknad ålder på 4,2 miljarder år,[3] genererar Omega1 Tauri energi genom fusion av helium i sin kärna.[5] Radialhastigheten för stjärnan visar ingen märkbar variation och används därför som en radialhastighetsstandard.[2]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 , doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Hekker, S.; et al. (August 2006), "Precise radial velocities of giant stars. I. Stable stars", Astronomy and Astrophysics, 454 (3): 943–949, Bibcode:2006A&A...454..943H, arXiv:astro-ph/0604502 , doi:10.1051/0004-6361:20064946.
  3. ^ Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, Bibcode:2015AJ....150...88L, arXiv:1507.01466 , doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  4. ^ Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and radial velocities for a sample of 761 HIPPARCOS giants and the role of binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  5. ^ Tautvaišienė, G.; et al. (March 2013), "Red clump stars of the Milky Way - laboratories of extra-mixing", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 430 (1): 621−627, Bibcode:2013MNRAS.430..621T, arXiv:1304.4393 , doi:10.1093/mnras/sts663.
  6. ^ "ome01 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-06-30.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 , doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar