Olle Olsson Hagalund

Numera har Olle Olsson Hagalund blivit ett ämne av allmänt intresse i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Olle Olsson Hagalund blivit allt mer relevant i våra dagliga liv. Oavsett om Olle Olsson Hagalund är en person, ett ämne eller ett datum, sträcker sig dess inflytande till flera aspekter av vår existens. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Olle Olsson Hagalund och hur det påverkar människors vardag. Från dess relevans i den globala ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Olle Olsson Hagalund lyckats lämna en outplånlig prägel på dagens samhälle.

Olle Olsson Hagalund
Född12 juli 1904[1][2][3]
Solna församling, Sverige
Död13 juni 1972[1] (67 år)
Solna församling, Sverige
BegravdSolna kyrkogård
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningMålare
Redigera Wikidata
För konstnären (1919–1977), se Olle Olsson (konstnär). För liknande namn, se Olle Olsson (olika betydelser).
Huset där Olle Olsson bodde i och som idag kallas Olle Olsson-huset. Bakom syns ett av de höghus som var orsak till de rivningar som tog honom hårt.
Olle Olsson Hagalunds gravvård på Solna kyrkogård. Vården lutar mot hans älskade Hagalund.

Olof "Olle" Conny Olsson "Hagalund", född 12 juli 1904 i Solna, död där 13 juni 1972[5], var en svensk målare och grafiker.

Biografi

Olle Olsson var en naivistisk målare, mest känd med tilläggsnamnet Hagalund. Olsson bodde hela sitt liv i det hus som hans morfar Carl Jakob Brolin hade byggt 1897 i kåkstaden Hagalund, Solna. Det var också härifrån han hämtade många av sina motiv, men det finns även målningar med motiv ifrån Stockholm och Paris samt en rad porträtt av unga flickor.

Olssons bilder är målade i en svärmisk och lekfullt ironisk anda. De rymmer inte sällan detaljrika gatuscener och händelser. Hans första separatutställning på Färg och form år 1938 fick god kritik.[6] Alla tavlor på utställningen blev sålda vilket han egentligen inte tyckte om, eftersom han alltid hade svårt att skiljas från sina tavlor.

Olsson tog rivningarna av Hagalund under 1960-talet så hårt att han slutade att måla. Idag finns endast några få hus kvar av kåkstaden där han levde och verkade. Ett av dessa hus är Olle Olsson-huset som idag gjorts om till museum. Olle Olsson Hagalund är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[7], Norrköpings konstmuseum[8], Nationalmuseum[9] och Örebro läns landsting[10].

Teater

Scenografi

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1948 Vita hästen
Im weißen Rößl		 Hans Müller och Ralph Benatzky
Bearbetning Kar de Mumma och Karl Ewert		 Max Hansen Oscarsteatern[11]
1950 Rose-Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Bearbetning Stig Bergendorff och Gösta Bernhard		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[12]
1951 Kiss Me, Kate[13]
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack Sven Aage Larsen Oscarsteatern
1952 Anderssons sagor, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard Gösta Terserus Casinoteatern[14]
1953 Operation knätofs, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard Gösta Bernhard Casinoteatern[15]
Änglar på Broadway[16]
Guys and Dolls		 Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Översättning Gösta Rybrant		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern
1955 Lilla helgonet
Mam'zelle Nitouche		 Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Bearbetning Kar de Mumma		 Ivo Cramér Oscarsteatern[17]
1958 Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Översättning Gösta Rybrant		 Ivo Cramér Oscarsteatern[18]

Referenser

  1. ^ Olof (Olle) C Olsson "Hagalund", Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7791.
  2. ^ Olle Olsson-Hagalund, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 60516.
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00065690.
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.
  5. ^
  6. ^ Välme, Rein; Linde Ulf (1965). Olle Olsson Hagalund: kvick kraftkarl i konstnärsidyll. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1713890 
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 174
  11. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  12. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  13. ^ Curt Berg (15 september 1951). ”'Kiss me Kate' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-09-15/249/7. Läst 31 augusti 2015. 
  14. ^ ”Teater Musik Film:”. Dagens Nyheter: s. 13. 3 september 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-03/239/13. Läst 13 september 2020. 
  15. ^ S. B-l (7 september 1953). ”Teater Musik Film: Casinorevyn”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-07/241/10. Läst 13 september 2020. 
  16. ^ Hl (19 september 1953). ”Gangsterfröjd på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-09-19/253/9. Läst 31 augusti 2015. 
  17. ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015. 
  18. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 

Externa länkar