Numera är Olle Högstrand ett ämne som blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Olle Högstrand blivit en grundläggande aspekt i människors dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Olle Högstrand satt en betydande prägel på hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Olle Högstrand, från dess påverkan på mental hälsa till dess påverkan på den globala ekonomin. Vi kommer också att titta på hur Olle Högstrand har utvecklats över tid och hur det har påverkat olika samhällen och kulturer runt om i världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka förstå betydelsen och implikationerna av Olle Högstrand i det moderna samhället.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Olle Högstrand | |
Född | 18 september 1933[1] Årjängs kommun, Sverige |
---|---|
Död | 16 mars 1994[1] (60 år) Stockholm |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare |
Utmärkelser | |
Sherlock-priset (1971) | |
Redigera Wikidata |
Olle Högstrand, född 18 september 1933 i Örebro, död 16 mars 1994 i Johanneshov, var en svensk journalist och författare.
Högstrand tog studentexamen 1953. Under Kongo-krisen på 1960-talet var han pressofficer vid den svenska FN-kontingenten. Han arbetade i många år på Tidningarnas Telegrambyrå.
Hans flesta skönlitterära verk kan betecknas som polisromaner eller kriminalromaner. Högstrand skrev även spänningsböcker för ungdom, till exempel Pojke i gränsland som sändes 1974 som radiopjäs i fem avsnitt samma år som boken kom ut.
Olle Högstrand är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]
|