I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Olenegonnyj sjpits, en grundläggande aspekt som korsar olika områden i det dagliga livet. Vi kommer att fördjupa oss i dess ursprung, dess utveckling genom åren och dess relevans idag. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika förhållningssätt och perspektiv som finns kring Olenegonnyj sjpits, samt dess implikationer inom de sociala, kulturella, ekonomiska och politiska sfärerna. På samma sätt kommer vi att sluta undersöka hur Olenegonnyj sjpits har påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss och hur det har format våra interaktioner och relationer med andra individer. På dessa sidor föreslår vi att vi fördjupar oss i alla aspekter av Olenegonnyj sjpits, i syfte att belysa ett ämne av stor relevans i samtida tid.
Olenegonnyj sjpits | |
![]() svart olenegonnyj sjpits | |
Rasgrupp | FCI: Ej erkänd RKF: Grupp 5 Spetsar och urhundar |
---|---|
Ursprungsland | ![]() |
Andra namn | Nenetskaja olenegonnaja lajka Reindeer Herding Spitz Nenets Herding Laika |
Rasstandard | RKF (engelska) |
Mankhöjd | |
Hund | 44–52 cm |
Tik | 40–48 cm |
Olenegonnyj sjpits (Оленегонный шпиц; Ненецкая оленегонная лайка; Nenetskaja olenegonnaja lajka) eller Olenegonka är en hundras från Ryssland. Den är en vallande spets, de renskötande nentsernas hund. Nentserna i norra Archangelsk oblast är ett av de samojediska folkslagen och nentsrenvallaren står nära samojedhunden och även de svensk-finska lapphundarna, liksom de jagande lajkorna. Den används även som slädhund. En skillnad mot samojedhunden är att den finns i fler färger. Olenegonkan kan vara både en- och tvåfärgad. Tillåtna färger är grå, svart, brun och vit. Till skillnad från de jagande lajkorna har den likt samojedhunden och andra polarspetsar lång, tjock, riklig dubbelpäls som skyddar mot den subarktiska kölden.
Rasen är nationellt erkänd av den ryska kennelklubben Rossijskaja Kinologitjeskaja Federatsija (RKF) som är en av medlemsorganisationerna i Fédération Cynologique Internationale (FCI).
|
|
|