Idag är Ole Falck Ebbell ett ämne som har blivit allt mer aktuellt i det moderna samhället. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Ole Falck Ebbell blivit en central punkt för debatt och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. När vi kommer närmare att förstå effekten av Ole Falck Ebbell uppstår nya frågor och utmaningar som förtjänar att utforskas. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Ole Falck Ebbell och utforska dess olika aspekter, implikationer och konsekvenser i våra dagliga liv. Från dess historia till dess inflytande på populärkulturen kommer vi att dyka ner i en uttömmande analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Ole Falck Ebbell idag.
Ole Falck Ebbell | |
![]() | |
Född | 13 september 1839[1][2] Christiania |
---|---|
Död | 29 juni 1919[1][2] (79 år) |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | ETH Zürich Hannovers universitet ![]() |
Sysselsättning | Arkitekt |
Arbetsgivare | Norges tekniske høgskole |
Redigera Wikidata |
Ole Falck Ebbell, född 13 september 1839 i Kristiania (nuvarande Oslo), död 29 juni 1919 i Trondheim, var en norsk arkitekt.
Ebbell studerade i Hannover 1855–59, genomgick därefter fackskolan för ingenjörer i Zürich, deltog ett par år i uppförandet av Stortingsbyggnaden i Kristiania, avslutade 1863–65 sina studier i arkitektur och konsthistoria i Tyskland och Italien och verkade 1865–71 som arkitekt, först i sin födelsestad, från 1871 i Trondheim, i var närhet han byggde Rotvoll sinnessjukasyl. Åren 1871–1906 var han lärare, från 1891 överlärare i byggnadslära och arkitekturhistoria vid Trondheims tekniska läroanstalt. Han lämnade 1877 ritningarna till Eg sinnessjukasyl vid Kristiansand och förestod uppförandet av åtskilliga offentliga och privata byggnadsverk i Trondheim.
|