Ola Wikander
I dagens värld har Ola Wikander blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer, organisationer och samhällen. Med tidens gång har Ola Wikander fått betydelse och uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i akademin, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans i historien, fortsätter Ola Wikander att vara ett ständigt intresse och diskussionsämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Ola Wikander, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang.
| Ola Wikander | |
 Ola Wikander, 18 september 2010. | |
| Född | 8 oktober 1981[1] (43 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Centrum för teologi och religionsvetenskap,  |
| Sysselsättning | Översättare[3], författare[4], hebraist[4], teolog[4] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet[5] |
| Föräldrar | Örjan Wikander |
| Utmärkelser | |
| Zibetska priset (2009)[6] | |
| Webbplats | ola-wikander.se/ |
| Redigera Wikidata | |
Ola Wikander, född 8 oktober 1981, är en svensk författare, översättare och teolog. Han är son till Örjan Wikander.
Han har skrivit boken I döda språks sällskap (2006), om utdöda språk, och översatt bland annat den babyloniska skapelseberättelsen Enuma Elish. I maj 2008 kom hans första roman, Poeten och cirkelmakaren, som han har skrivit tillsammans med sin far.
Wikanders genomlysning av de indoeuropeiska språkens historia (2008) har blivit väl mottagen av recensenter i såväl Svenska Dagbladet[7] som Dagens Nyheter.[8] 2010 erhöll Ola Wikander Cliopriset. Prismotiveringen löd "för sitt engagemang för utdöda språk och de nycklar som deras ordförråd och utveckling ger till vår äldsta kulturhistoria".[9][10]
I juni 2012 disputerade Wikander för teologie doktorsexamen i ämnet Gamla testamentets exegetik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund.
Bibliografi
- 2003 – Kanaaneiska myter och legender (översättning från ugaritiska)
- 2005 – Enuma elish: det babyloniska skapelseeposet (översättning från akkadiska)
- 2006 – I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk
- 2008 – De kaldeiska oraklen (översättning)
- 2008 – Poeten och cirkelmakaren (roman, med Örjan Wikander)
- 2008 – Ett träd med vida grenar: de indoeuropeiska språkens historia
- 2010 – Orden och evigheten (essäsamling)
- 2012 – Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel (doktorsavhandling, Lund)
- 2012 – Serafers drömmar (roman)
- 2014 – Gud är ett verb – tankar om Gamla testamentet och dess idéhistoria
- 2015 – Den trettonde funktionen (roman)
Utmärkelser, ledamotskap m.m.
- 2005 – Letterstedtska priset för översättningen av Kanaaneiska myter och legender
- 2009 – Zibetska priset
- 2010 – Cliopriset
- 2018 – Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL)
Referenser
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16204298d, läst: 31 december 2019.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 15 oktober 2012, Libris-URI: sq46795b39l7x0v, läst: 24 augusti 2018.
- ^ International Standard Name Identifier (ISNI), ISNI: 0000000078534425, läs online.
- ^ Bibliothèque nationale de France, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16204298d12381002j, läs online.
- ^ läs online, www.ctr.lu.se .
- ^ läs online, portal.research.lu.se .
- ^ ”"Språket som nyckel till glömda kulturer"”. http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_1683083.svd. av Lars Lönnroth (2008-09-08)
- ^ "Språkets kodknäckare" av Dan Jönsson i DN (2008-11-22).
- ^ "Priset 2010 till Ola Wikander" Arkiverad 26 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Clio.se
- ^ "Mästare på utdöda språk", SvD 2010-09-30
Externa länkar
|