Odd Tandberg

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Odd Tandberg på djupet. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Odd Tandberg fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och fans. Under åren har Odd Tandberg spelat en central roll inom olika områden, från politik till populärkultur. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Odd Tandberg och dess utveckling över tiden. Genom forskning och debatt hoppas vi kunna belysa detta ämne som är så aktuellt idag.

Odd Tandberg, född 16 april 1924 i Ås i Akershus, död 14 februari 2017,[1] var en norsk målare, grafiker och skulptör.

Biografi

Odd Tandberg var son till Arthur Tandberg och Regine Christensen och växte upp i Oslo. Han utbildade sig ett halvår på Bjarne Engebrets malerskole 1942 och därefter på Statens håndverks- og kunstindustriskole 1942-1945 samt på Statens kunstakademi för Axel Revold och Per Krohg 1945–1946. Separat ställde han ut i Oslo 1949 och 1962 samt på Du ungas salong i Stockholm 1959 och Borås konstmuseum 1965. Han medverkade i en lång rad representativa utställningar av norsk konst i Norge och utomlands.

Tillsammans med andra elever på konstakademien skrev han 1947 ett protestbrev, som senare kommit att betraktas som ett modernistiskt manifest:

” Så sant kunst er liv, individets liv, er det vår oppgave å gjennomleve og tilbakelegge vår egen tid, i pakt med det gryende, det spirende, det som kommer, uten tanke på om det blir godtatt og hva som lønner seg „
– Odd Tandberg med flera 1947

Tandberg räknades som en av Norges intressantaste konkretist arbetande konstnärer. Bland hans offentliga arbeten märks fyra väggar i naturbetong för regeringsbyggnaden i Oslo, väggreliefer för Stavanger Sparekasse och utsmyckningar för Oslo tunnelbana, i Sverige har han utfört en friskulptur i bostadsområdet Norrby i Borås samt en fondväggsrelief för Borås tingshus.

Han gifte sig 1947 med bildkonstnären Elen "Numme" Grøn-Hansen (1921-2010).

Offentliga verk i urval

Entrédörr till annexet vid Hässelby slott, utformad av Odd Tandberg 1985.
  • Fyra dekorationer i trapphallsvägg i sandblästrad betong i betograveteknik, 1957-58, regeringsbyggnaden, Akersgata 42 i Oslo (tillsammans med Tore Haaland, Carl Nesjar och Inger Sitter
  • Treklang, 1965, Norrby torg i Borås
  • Stenmosaik, 1964, Lillehammer Kino
  • Betongrelief, 1962-65, Jernbanetorget T-banestasjon, 1965
  • Två fristående murar i stenmosaik, samt ljusgård i stenmosaik och vatten, 1959–88, Norsk Hydros kontorshus på Bygdøy allé 2 i Oslo
  • skulptur i aluminium, 1969, Raufoss Ammunisjonsfabrikker
  • Rislefontene, sandblåst naturbetong, 1972, Universitetet i Bergen
  • Relieff och krusifix, naturbetong och smidesjärn, 1972, Vårfrukyrkan, Kortedala församling i Göteborg
  • Betongrelieff, 1973, Borås kulturhus
  • Betongrelief, 1980, Fagernes rådhus
  • Skulptur, koppar och stål, 1984, Ås rådhus
  • port, mässing och rostfritt stål, 1986, Hässelby slott, Stockholm
  • En stor glasmålning, 1997, i nya Rikshospitalet i Oslo (tillsammans med hustrun Numme Grøn-Hansen

Bibliografi

  • Janne Fredly: Konkret kunst i Norge i 50-årene - en undersøkelse av malerier og utsmykninger av Odd Tandberg, Gunnar S. Gundersen, Jakob Weidemann, Ludvig Eikaas og Gudrun Kongelf, Universitetet i Oslo 2005

Källor

Tryckta källor

Noter

  1. ^ Odd Tanberg dead at 92

Externa länkar

Auktoritetsdata