Nunatak
I dagens värld har Nunatak blivit ett ämne av stor betydelse och relevans för olika samhällssektorer. Med tidens gång har Nunatak fått en allt större betydelse och genererat en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Dess implikationer sträcker sig från den personliga till den professionella och sociala sfären. Intresset för Nunatak har ökat, vilket har väckt intresset och nyfikenheten hos en mångsidig och varierad publik. Med tanke på denna växande uppmärksamhet är det nödvändigt att fördjupa sig djupare i ämnet Nunatak och utforska de olika perspektiv och dimensioner som omger det.
- För bandet, se Nunatak (musikgrupp).
En nunatak (från grönländska: nunataq[1]) är en del av ett berg eller liknande, som sticker upp ur en omgivande glaciär. Nunataker beskrevs från Grönland, men de finns också i Antarktis och Kanada, speciellt på Ellesmereön. Termen används också för områden, både högland eller lågland, som inte är nedisade men omgivna av glaciärer.[2] Sådana finns bland annat på Grönland och Antarktis. På själva nunataken finns alltså ingen is, utan berget står i dager.[3]
Nunataker har ofta en egen flora och fauna med arter som inte finns i omgivningen. På nunataker i Norges kustfjäll under istiden kan vissa härdiga fjällväxter ha överlevt den senaste nedisningen.[3] Det finns ett fåtal nunataker i dagens Norge, varav Lodalskåpa är mest känd. Detta fjäll har stått kvar under cirka 40 istider under de senaste två årmiljonerna.[4]
Referenser
Noter
- ^ ”Alaska Nunatak Limerick” (på engelska). Arkiverad från originalet den 3 december 2019. https://web.archive.org/web/20191203115442/https://www.uncruise.com/cruise-blog/alaska-nunatak-limerick. Läst 3 december 2019.
- ^ ”Nunatak” (på engelska). https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/nunatak. Läst 3 december 2019.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 14. Höganäs: Bra böcker. 1994. sid. 308, nunatak. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”Scandinavian Mountains” (på engelska). https://www.scandinavianmountains.com/areas/15-breheimen/mountains/15.06-lodalskap%C3%A5/index.htm. Läst 3 december 2019.
Allmänna källor
- Bra Böckers lexikon, 1978.
| |||||||||||||||||||
