Genom historien har Norra Vrams landskommun varit ett ämne av stort intresse och kontrovers. Sedan starten har Norra Vrams landskommun fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, konstnärer och nyfikna i allmänhet. Dess inverkan på samhället och människors dagliga liv är obestridlig och skapar ständiga debatter och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Norra Vrams landskommun, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka hur Norra Vrams landskommun fortsätter att vara relevant idag och hur det kommer att fortsätta att sätta sina spår i framtiden.
Norra Vrams landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län och före 1889 i Kristianstads län.
Administrativ historik
Kommunen bildades i Norra Vrams socken i Södra Åsbo härad i Skåne i Kristianstads län när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft samtidigt som Södra Vrams landskommun bildades ur socknen i Luggude härad i Malmöhus län. 1889 överfördes Norra Vrams landskommun till Luggude härad och Malmöhus län.
Den 23 september 1887 avslog Kungl. Maj:t ett förslag att slå ihop Norra Vrams landskommun med Södra Vrams landskommun.[1]
Vid kommunreformen 1952 delades kommunen, där en del uppgick i Bjuvs köping och en i Billesholms landskommun. Sedan 1974 ligger hela området i Bjuvs kommun.[2]
Politik
Mandatfördelning i Norra Vrams landskommun 1938-1946
Källor