Norr Amsberg
I dagens värld är Norr Amsberg ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från alla samhällsskikt. Med en betydande påverkan på samhället, det dagliga livet och kulturen har Norr Amsberg framstått som ett avgörande samtalsämne idag. Från dess inflytande på hur vi kommunicerar till dess inverkan på den globala ekonomin har Norr Amsberg genererat passionerad debatt och en rad olika åsikter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekten av Norr Amsberg på våra liv, och undersöka dess implikationer på en personlig, social och global nivå.
| Norr Amsberg | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Borlänge kommun |
| Distrikt | Stora Tuna distrikt |
| Koordinater | 60°31′47″N 15°21′16″Ö / 60.52972°N 15.35444°Ö |
| Area | 72 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 219 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6666[2] |
| Småortskod | S6717 (–2000) |
| Beb.områdeskod | 2081SB131 (1990–2000)[3] 2081TB104 (2000–)[3] |
| Geonames | 2688828 |
  Ortens läge i Dalarnas län.
| |
| Wikimedia Commons: Norr Amsberg | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Norr Amsberg är en tätort i Borlänge kommun.
Norr Amsberg ligger 7 kilometer nordväst om Borlänge utefter riksväg 70. Byn har 237 invånare (2020).
Dalälven meandrar söder och öster om byn. Hemsjön är en avknoppning av Dalälven med en liten förbindelse ut till älven och erbjuder en liten badplats.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Norr Amsberg 1970–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 163 | ¤ | ||
| 1970 | 203 | |||
| 1990 | 104 | 30# | ||
| 1995 | 214 | 82# | ||
| 2000 | 221 | 83 | ||
| 2005 | 227 | 83 | ||
| 2010 | 236 | 83 | ||
| 2015 | 238 | 70 | ||
| 2020 | 239 | 72 | ||
Anm.: Ny tätort 1970. Ej tätort 1975-2000.
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare # Som småort. | ||||
Sevärdheter
Det fina timrade Amsbergs kapell är byggt 1683. Där finns till exempel omålade kyrkbänkar, ett altarskåp från 1490 (troligen krigsbyte) och en ljuskrona. Predikstolen är från 1620. Mässkrudar broderade med guld och silvertråd är från 1600-1700-talet.
Ett annat turistmål är Per Gynts grotta. Han var en bergsman som blev stråtrövare och bodde i en grotta tillsammans med en orm och en varg. Han överföll och mördade resande på vägen mellan Falun och norra Dalarna. Den platsen kallas än idag "Mogan" - Mordgatan. Ovanför grottan ligger "Fläckegalgan" där Per Gynt slutligen hängdes. Om man vandrar runt grottområdet så finns berättelser uppsatta och ibland anordnas guidade turer.
Se även
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 28 januari 2017.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 117 i pdf:en
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
