I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Nordbahnhof, Berlin, som har fått relevans på senare tid på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Nordbahnhof, Berlin har blivit ett ämne för debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt stort intresse för dess inflytande på det dagliga livet. I denna mening är det viktigt att noggrant analysera implikationerna av Nordbahnhof, Berlin, såväl som dess utveckling över tiden och dess framtida projektion. På så sätt försöker vi ge en heltäckande bild av Nordbahnhof, Berlin och tillhandahålla relevant information som gör att vi kan förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Theodor August Stein, Fritz Klingholz, Karl Cornelius och Armin Wegner
Nordbahnhof (ty. 'Norra järnvägsstationen'), var Berlins stora norra järnvägsstation, en slutstationen för tåg som kom norrifrån mot Berlin. Den stora järnvägscentralen hade flera spår och invigdes år 1842, då under namnet Stettiner Bahnhof. Idag fortsätter järnvägen under jord i Berlin Nord-Süd-Tunnel under centrala Berlin och vidare söderut förbi Anhalter Bahnhof (som var södra Berlins stora järnvägsstation). Station Nordbahnhof trafikeras idag enbart av S-bahn (pendeltåg) på en underjordisk station med fyra spår som invigdes 1936. Ovanpå Nordbahnhof har flera stora kontorskomplex byggts. Från 1961-1990 var stationen en spökstation då inga tåg stannade på stationen p.g.a. Berlinmuren. Idag trafikerar även flera spårvagnslinjer utanför Nordbahnhof förutom S-bahn. Vid utgång Gartenstrasse finns Berlinmurens dokumentationscentrum.
Bilder
S-Bahnstation från 1936
Spårvagn ansluter
Stettiner-Bahnhof 1875, senare bytte stationen namn till Berlin Nordbahnhof.
Gamla stationsbyggnaden, bild från 1952
Gamla stationsbyggnaden, delvis skadad efter kriget, bild från 1954
Denna byggnad är det enda som finns kvar av den gamla stationsbyggnaden från 1842