Nina Einhorn

I dagens värld har Nina Einhorn blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Genom historien har Nina Einhorn spelat en avgörande roll i många aspekter av samhället, kulturen och vardagen. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på politik och teknik, förblir Nina Einhorn ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Nina Einhorn i olika sammanhang, såväl som nuvarande och framtida trender relaterade till detta ämne.

Nina Einhorn
Nina och Jerzy Einhorn 1946 i Landskrona.
FöddNina Rajmic
14 februari 1925[1][2]
Łódź[1]
Död10 maj 2002[1][2] (77 år)
Danderyds församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[1], gynekolog[3], forskare, onkolog[3]
MakeJerzy Einhorn
(g. 1949–2000)[1]
BarnLena Einhorn (f. 1954)[1]
Stefan Einhorn (f. 1955)[1]
Redigera Wikidata

Nina Einhorn, född Rajmic den 14 februari 1925 i Łódź i Polen, död 10 maj 2002 i Danderyd, var en svensk läkare och forskare inom gynekologisk onkologi. Hon var en av få överlevande från Warszawas getto under andra världskriget. Hon var gift från 1949 med Jerzy Einhorn samt mor till Lena och Stefan Einhorn.

Biografi

Med undantag för ett besök hos släktingar i New York 1937–1938 växte Nina Rajmic, som hon då hette, upp i Łódź. En tid efter att tyska trupper gått in i Polen bosatte sig familjen i Warszawa, som trots ockupationen inte hade inkorporerats i det tyska riket och ansågs säkrare för judar. Redan år 1940 tvingades dock den judiska befolkningen i Warszawa flytta in i Warszawas getto.

Familjen lyckades på olika sätt stanna kvar i gettot och undkom transporterna till förintelselägren. På våren 1943 blev dock situationen ohållbar och familjen försökte fly. Nina, hennes bror Rudek och deras mor Fanja lyckades bli utsmugglade, medan fadern Artur blev kvar i gettot. Endast Nina och Rudek överlevde kriget, genom att hålla sig gömda, och båda kom så småningom till Sverige.

Åren 1994–1999 var Einhorn ordförande i Förenade Israelinsamlingen i Stockholm, och som sådan engagerad i den sionistiska frågan.[4][5] För detta arbete belönades hon med Yakir Keren Hayesod Award i samband med att moderföreningen United Israel Appeal firade sitt åttioårsjubileum år 2000[6][7].

Yrkeskarriär

Einhorn blev med. lic. vid Karolinska Institutet 1954. Hon var anställd på Södra BB 1955–1961 och på kirurgiska avdelningen på Sabbatsbergs sjukhus 1962–1964 och från 1964 till sin pension vid Radiumhemmets (KS) gynekologiska avdelning. Hon var biträdande överläkare där från 1972 och klinikchef från 1986 till pensioneringen.

Einhorn blev med. dr. och docent i gynekologisk onkologi vid Karolinska Institutet 1972.

I kulturen

I Hagastaden i Stockholm har en gata uppkallats efter Einhorn.

Se även

Referenser

  1. ^ Nina Einhorn 1925-02-14 — 2002-05-10 Läkare, forskare, Förintelseöverlevare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: NinaEinhorn0, läst: 28 augusti 2021.
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021.
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20201092225, läst: 19 december 2022.
  4. ^ ”Menorah”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116202547/http://www.menorah-sweden.com/artiklar/kh.00-nr3s4.html. Läst 10 februari 2007. 
  5. ^ Judisk Krönika, nr 1-2, 1971: Slut upp kring sionismen, läst 1 oktober 2017
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928041803/http://www.kh-uia.org.il/events_pic/June_award2006/yakir/2.htm. Läst 10 februari 2007. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116202547/http://www.menorah-sweden.com/artiklar/kh.00-nr3s4.html. Läst 10 februari 2007. 

Externa länkar

Auktoritetsdata