I artikeln nedan kommer vi att fördjupa oss i ämnet Nils Robert af Ursin och upptäcka allt du behöver veta om det. Från dess ursprung till dess relevans idag, inklusive dess inverkan i olika sammanhang, kommer den här artikeln att ge dig en fullständig och detaljerad översikt av Nils Robert af Ursin. Följ med oss på denna resa där vi kommer att utforska dess implikationer, dess utmaningar och möjliga lösningar som har föreslagits för att ta itu med denna fråga. Utan tvekan inbjuder vi dig att fördjupa dig i denna uttömmande analys som låter dig förstå vikten av Nils Robert af Ursin i dagens värld.
N. R. af Ursin | |
![]() Filosofie doktor N.R. af Ursin.
| |
Tid i befattningen 1899–1900 | |
Företrädare | ingen |
---|---|
Efterträdare | J. A. Salminen |
Född | Nils Robert af Ursin 18 april 1854 Kuopio |
Död | 8 maj 1936 (82 år) Tavastehus |
Politiskt parti | Arbetarpartiet, Socialdemokraterna |
Yrke | Lärare, journalist |
Maka | Anna Maria Elisabeth von Pfaler |
Nils Robert af Ursin, född 18 april 1854 i Kuopio, död 8 maj 1936 i Tavastehus, var en finländsk akademiker och politiker.
af Ursin var lektor i klassiska språk vid olika lyceer i Viborg och Åbo från 1885 till 1918. Men framför allt är han känd som en banbrytare för arbetarrörelsen i Finland. Bland annat var han stiftande medlem av arbetarföreningen i Viborg och ordförande för arbetarföreningen i Åbo mellan 1891 och 1900. Han valdes 1899 till det nybildade Finska arbetarpartiets ordförande, men avgick redan följande år, sedan han råkat i konflikt med helsingforsarna Eetu Salin, Taavi Tainio, Edvard Valpas-Hänninen.
af Ursin representerade sin ätt i lantdagen från 1891 till 1906 och satt mellan 1907 och 1908 i enkammarlantdagen för Socialdemokraterna. Fastän han inte deltagit i finska inbördeskriget 1918 följde han sina kamrater till Sovjetryssland, varifrån han flyttade till Sverige 1920. Han återvände till Finland 1922.
|