Nils Magnus af Tannström
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Nils Magnus af Tannström, utforska dess ursprung, evolution och olika tillämpningar idag. Från dess påverkan på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Nils Magnus af Tannström satt en outplånlig prägel på olika aspekter av vårt dagliga liv. Med tiden har Nils Magnus af Tannström spelat en avgörande roll i historien, genom att påverka kulturer, trender och rörelser runt om i världen. Genom djup analys kommer vi att undersöka hur Nils Magnus af Tannström har format den värld vi känner och satt ett bestående avtryck i vår förståelse av verkligheten. Förbered dig på att upptäcka de fascinerande aspekterna av Nils Magnus af Tannström och hur det fortsätter att forma vår nutid och framtid.
Nils Magnus af Tannström, född 1 december 1777 på Frösön, död 27 maj 1842 i Stockholm, var en svensk ämbetsman.
Tannström blev student vid Uppsala universitet 1794 och filosofie magister med hedersrum 1803 samt ägnade sig sedan åt skolundervisning. Han kallades till Sankt Petersburg som lärare för excellensen Stedingks son. År 1808 återvände han till Sverige med sin elev och blev 1812, med professors titel, prins Oskars lärare. Han erhöll 1815 kansliråds fullmakt och adlades 1817 med nummer 2279. Dog barnlös och slöt därmed sin ätt.
Då prins Oskar blev kansler för de båda universiteten, handhades ärendena mestadels av Tannström, som 1829 officiellt blev kanslerssekreterare för Lunds universitet, vilken befattning han innehade till sin död. Han var ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt av Vetenskapsakademien (1827). På universitetsangelägenheterna utövade han i det hela ett ganska hälsosamt inflytande, men var känd för att vilja dra ut på tiden med ärendenas avgörande.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tannström, Nils Magnus af, 1904–1926.
