Nils Larsson i Östersund
Idag fortsätter Nils Larsson i Östersund att vara ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Nils Larsson i Östersund blivit ett allt vanligare diskussionsämne inom olika områden, från politik till populärkultur. Dess inverkan och omfattning täcker ett brett spektrum av aspekter av det dagliga livet, vilket gör det till ett ämne för ständig studie och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Nils Larsson i Östersund, i syfte att bättre förstå dess inflytande idag och dess projektion i framtiden.
| Nils Larsson i Östersund | |
 | |
| Född | 17 mars 1894[1] Umeå landsförsamling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 december 1953 (59 år) Östersunds församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, folkskollärare |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Jämtlands läns valkrets (1937–1948) Förstakammarledamot, Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets (1949–1953) | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Redigera Wikidata | |
Nils August Larsson (i riksdagen kallad Larsson i Östersund), född 17 mars 1894 i Umeå stadsförsamling, Västerbottens län, död 29 december 1953 i Östersunds församling, Jämtlands län,[3] var en svensk folkskollärare och politiker (socialdemokrat).
Larsson var ledamot av riksdagens andra kammare 1937–1948, invald i Jämtlands läns valkrets samt ledamot av första kammaren från 1949 i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets.
Referenser
- Tidens kalender 1949, Stockholm: Tidens förlag, 1948, sid. 231.
Noter
- ^ Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010219/C/10 (1872-1894), bildid: A0014713_00541, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 27 december 2021.
- ^ Sveriges folkräkning 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 27 december 2021.
- ^ Sveriges dödbok 1860–2017