Nicolas Schöffer
I den här artikeln kommer vi att utforska en mängd olika aspekter relaterade till Nicolas Schöffer, från dess ursprung till dess nuvarande påverkan på samhället. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, såväl som dess relevans i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Nicolas Schöffer, med syftet att erbjuda en heltäckande vision som gör att vi kan förstå dess sanna innebörd. Genom denna djupgående analys försöker vi ge läsaren en bredare och mer fullständig förståelse av Nicolas Schöffer, och tar upp alla relevanta aspekter som omfattar detta ämne.
| Nicolas Schöffer | |
| Född | 6 september 1912[1][2][3] Kalocsa[4][5], Ungern |
|---|---|
| Död | 8 januari 1992[1][2][3] (79 år) Paris artonde arrondissement[4] |
| Andra namn | Schoffer, Nicolas |
| Medborgare i | Frankrike[6] |
| Sysselsättning | Skulptör[7], målare[7], bildkonstnär, arkitekt |
| Utmärkelser | |
| Grand prize for sculpture of the Venice Biennale (1968) Officer av Hederslegionen (1983) Officer av Arts et Lettres-orden (1985) Frank J. Malina Leonardo Award for Lifetime Achievement (1986)[8][9] Kommendör av Nationalförtjänstorden (1990)[10] Folkrepubliken Ungerns flaggorden (1990)[11] | |
| Redigera Wikidata | |
Nicolas Schöffer, född 6 september 1912 i Kalocsa, Österrike-Ungern, död 8 januari 1992 i Paris, var en fransk konstnär.
Biografi och konstnärskap
Schöffer tillbringade sin ungdom Österrike-Ungern och var sedan bosatt i Paris från 1936 till sin död i ateljén i Montmartre 1992. Hans karriär berörde målning, kinetisk skulptur, arkitektur, urbanism, film, TV och musik. Han samarbetade inom musik med Pierre Henry. Alla sina konstnärliga handlingar gjorde han i jakten på en dynamik i konsten.
Detta intresse för konstnärlig dynamik kom ursprungligen från Cubo-Futuristerna och intensifierades och soliderades sedan av de ryska konstruktivismartister, såsom Naum Gabo, Anton Pevsner, Moholy-Nagy och Ludwig Hirschfeld-Mack. Alla dessa konstnärer strävar efter att öppna upp den statiska tredimensionella skulpturala formen till en fjärde dimension av tid och rörelse, och detta var även Schöffers avsikt.
Schöffer kom dock något senare och gynnades av cybernetiska teorier (teorier om återkopplingssystem). Dessa var huvudsakligen baserade på Norbert Wieners (1894–1964) idéer som föreslog konstnärliga processer i fråga om organisation av det manifesterande systemet (t.ex. orskassamband i återkopplingskretsar). För Schöffer kom aktivering av denna cybernetik att belysa komplexa konstnärliga relationer inifrån själva arbetet.
Hans CYSP 1 (1956) anses vara den första cybernetiska skulpturen i konsthistorien genom att den använder sig av elektroniska beräkningar som utvecklats av Philips Company. Skulpturen ligger på en bas monterad på fyra rullar, som innehåller mekanismen och den elektroniska hjärnan. Plattorna drivs av små motorer placerade under deras axel. Fotoelektriska celler och en mikrofon inbyggd i skulpturen fångar alla variationer i färgfält, ljusintensitet och ljudintensitet. Alla dessa förändringar orsakar reaktioner på en del av skulpturen.
Följaktligen kunde hans kinetiska skulpturala kompositioner, parallellt med Warren McCullochs arbete och hans anpassning av cybernetik till att formulera en kreativ epistemologi, syssla med självkommunikation inom observatörens psyke och mellan psyket och den omgivande miljön. Detta är den främsta nyttan av cybernetik för att studera den förmodade subjekt-/objekt-polariteten när det gäller konstupplevelse.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979
Externa länkar
- http://www.olats.org/schoffer/archives/cyspe.htm
- http://cyberneticzoo.com/cyberneticanimals/1956-cysp-1-nicolas-schoffer-hungarianfrench/
|
- ^ Nicolas Schöffer, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 97332.
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00164552, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6n59jpf, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ matchID, matchID-ID: VjgQ20yJKYUN.
- ^ Zentrum für Kunst und Medientechnologie, ZKM person-ID: nicolas-schoeffer, läst: 30 juni 2022.
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 5257, läs online, läst: 4 december 2019.
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 2990, läst: 1 april 2021.
- ^ läs online, leonardo.info , läst: 11 februari 2022.
- ^ läs online, leonardo.info , läst: 11 februari 2022.
- ^ läs online, www.frac-centre.fr , läst: 9 december 2020.
- ^ läs online, www.artezi.hu , läst: 11 februari 2022.