Nicolas-Théodore de Saussure

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Nicolas-Théodore de Saussure och utforska dess olika aspekter och egenskaper som gör den relevant idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Nicolas-Théodore de Saussure genererat en betydande inverkan på samhället, påverkat olika områden och genererat motstridiga åsikter. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att försöka förstå vikten av Nicolas-Théodore de Saussure i det aktuella sammanhanget, och undersöka dess relevans inom kultur, politik, teknik och andra områden. Följ med oss ​​på denna resa genom Nicolas-Théodore de Saussures universum, där vi kommer att upptäcka dess inverkan och relevans i den samtida världen.

Nicolas-Théodore de Saussure.

Nicolas-Théodore de Saussure, född 14 oktober 1767 i Genève, död där 18 april 1845, var en schweizisk naturforskare; son till Horace-Bénédict de Saussure, farbror till Henri de Saussure.

Saussure sysselsatte sig först med fysiska uppgifter, särskilt lufttätheten på olika höjder, och biträdde sin far med iakttagelser på Mont Blanc och Col du Géant. Han var en kort tid professor i mineralogi och geologi i Genève och blev rådsherre där, men vann sin största berömmelse genom växtfysiologiska forskning och var en av näringsfysiologins grundläggare.

Till Saussures viktigaste resultat, som huvudsakligen framlades i Recherches chimiques sur la végétation (1804), hör främst, att koldioxid, vars upptagande av växterna redan visats av Jan Ingenhousz och Jean Senebier, nu genom kvantitativa bestämningar påvisades vara ett näringsämne för växten, jämte den upptäckten, att därmed förenar sig vatten till ett byggnadsmaterial och att mineralsalter är oumbärliga för näringsprocessens fullbordan. Saussure var även en av de första, som i ammoniak antog en kvävekälla för växterna.

I mars 1792 namngav han mineralet dolomit efter Déodat Gratet de Dolomieu.

Källor

Auktoritetsdata