I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Nicholas Murray Butler. Från dess inverkan på dagens samhälle till dess relevans i historien har Nicholas Murray Butler fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Nicholas Murray Butler, reda ut dess mysterier och upptäcka dess sanna innebörd. Med ett kritiskt och objektivt perspektiv kommer vi att fördjupa oss i de mångfaldiga dimensionerna av Nicholas Murray Butler, och försöka förstå dess betydelse och inflytande i livets olika sfärer. Så gör dig redo för en spännande resa när vi går djupare in i ämnet Nicholas Murray Butler och upptäcker allt det har att erbjuda.
Nicholas Murray Butler ![]() | |
![]() | |
Född | 2 april 1862 Elizabeth, USA |
---|---|
Död | 7 december 1947 (85 år) Manhattan, USA |
Begravd | Cedar Lawn Cemetery |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Columbia University ![]() |
Sysselsättning | Filosof, diplomat, lärare, universitetslärare, politiker, författare |
Arbetsgivare | Johns Hopkins University Columbia University |
Politiskt parti | |
Republikanska partiet | |
Barn | Sarah Butler (f. 1895) |
Föräldrar | Mary Jones Butler |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1920) Hedersdoktor vid Sorbonne (1921) Nobels fredspris (1931) Hedersdoktor vid Lyons universitet (1937) Goethemedaljen för konst och vetenskap Hedersdoktor vid universitetet i Nancy | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Nicholas Murray Butler, född 2 april 1862 i Elizabeth, New Jersey, död 7 december 1947 i New York City, New York, var en amerikansk filosof, diplomat och politiker.
Butler blev 1884 filosofie doktor och 1890 professor i filosofi och pedagogik vid Columbia University. Mellan 1902 och 1945 var han universitetets rektor och ordförande för Carnegie Endowment for International Peace från 1925 till 1945. Butler deltog flitigt i politiken var 1912 republikanska partiets kandidat till vicepresident och föreslogs 1920 på partiets kongress till presidentkandidat.
Under första världskriget var han en stark motståndare till Tyskland, och var även motståndare till Briand–Kellogg-pakten och spritförbudet under förbudstiden.
Han mottog Nobels fredspris 1931 tillsammans med Jane Addams.
|
|