Nervvävnad
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Nervvävnad, som täcker allt från dess historiska ursprung till dess relevans idag. _Var1 representerar ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många forskare och experter inom området, vilket har väckt ett växande intresse för olika kunskapsområden. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka de många aspekterna och dimensionerna av Nervvävnad, och analysera dess inverkan på samhället och dess inflytande i olika sammanhang. Vi kommer att fördjupa oss i dess djupa innebörd och diskutera dess implikationer och återverkningar på det aktuella panoramat. Genom denna detaljerade utforskning strävar vi efter att belysa Nervvävnad och fördjupa oss i dess väsen, och erbjuda läsaren ett berikande och upplysande perspektiv på detta spännande ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nervvävnad, som finns i ryggmärgen och hjärnan består av nervceller (neuron) och gliaceller (stödjeceller).
Nervcellerna kan framkalla och leda elektriska impulser. Med hjälp av dessa signaler sker en samordning av kontroll av olika cellers funktioner i kroppen. Cellerna i kroppen kan alltså kommunicera, med såväl elektriska impulser (genom nervceller) som med hjälp av kemiska signalämnen (hormoner)
| |||||