Necrologium Lundense

Idag är Necrologium Lundense ett ämne som har fångat miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer har Necrologium Lundense varit föremål för debatter, studier och forskning som har försökt tyda dess inverkan på det moderna samhället. Oavsett om det är ur ett historiskt, vetenskapligt, socialt eller kulturellt perspektiv, har Necrologium Lundense väckt intresse hos experter inom olika områden, som har ägnat tid och kraft åt att förstå dess inflytande på våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Necrologium Lundense och utforska dess många aspekter, analysera dess relevans och projektion i det aktuella sammanhanget.

Första sidan ur den del av Necrologium Lundense som kallas " "Memoriale fratrum". Sidan omfattar noteringar för datumen 1–4 januari.

Necrologium Lundense är en pergamentcodex, nu i Universitetsbiblioteket i Lund, som tillhört kaniksamfundet vid Sankt Laurentius kyrka i Lund och förelåg upplagd vid mitten av 1130-talet.

Dess kärna utgörs av det egentliga, i kalendarieform anordnade, 1123 tillkomna nekrologiet, Memoriale fratum, i vilket gjorts anteckningar om avlidna personer, för vilka gudstjänster skulle hållas i Lunds domkyrka. Memoriale fratrums notiser är till 1145 införda i samband med själva dödsfallen, senare notiser till omkring 1170 gruppvis överförda från den 1145 upplagda Liber daticus. Till Memoriale fratrums notiser är fogade dels en serie listor av lokal natur, dels stadgar och skrifter av uppbygglig art, däribland de för Sankt Laurentius gällande statuterna, Consuetudines lundenses.

Källor

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 867 
  • Edekling, Magnus, "När blev Blekinge danskt?", 2010, ISBN 978-91-86407-83-4
  • Anglert, Mats, "Kyrkor och herravälde - Från kristnande till sockenbildning i Skåne", Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995.

Externa länkar