Naum av Preslav
I den här artikeln vill vi utforska Naum av Preslav och fördjupa oss i dess olika aspekter och betydelser. Naum av Preslav är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet idag och har skapat stort intresse i samhället. Genomgående i denna artikel kommer vi att analysera olika förhållningssätt och synpunkter på Naum av Preslav, samt dess betydelse i olika sammanhang och studieområden. Vi kommer också att undersöka dess utveckling över tid och hur den har påverkat människors dagliga liv. Kort sagt, vi kommer att fördjupa oss i världen av Naum av Preslav för att förstå dess relevans och inflytande på det moderna samhället.
| Naum av Preslav | |
 | |
| Född | Första bulgariska riket |
|---|---|
| Död | Ohrid |
| Sysselsättning | Författare, missionär[1] |
| Befattning | |
| Kristendomens apostlar | |
| Redigera Wikidata | |
Sankt Naum av Preslav eller Sankt Naum av Ohrid, född cirka 830, död 23 december 910, var en medeltida bulgarisk lärd, författare och lärare.[2] Det finns lite information om hans liv före ankomsten till Bulgarien. Enligt hagiografin om Kyrillos och Methodios av Klemens av Ohrid deltog Naum i deras missionerande verksamhet i Stormähren och prästvigdes 867 eller 868 i Rom.
885 utvisades Naum från Stormähren efter att ha suttit fängslad ett tag på grund av hans motstånd mot det tyska prästerskapet där. Samma år eller året därpå återvände han till det första bulgariska riket tillsammans med Klemens av Ohrid, Sava, Angelarios och möjligen Gorazd (enligt andra källor var Gorazd redan död vid det tillfället).
Naum var en av grundarna av Pliskas litterära skola (senare Preslavs litterära skola) där han verkade mellan 886 och 893. Efter att Klemens utsetts till biskop av Drembica (Velika) 893 fortsatte Naum Klemens arbete vid Ohrids litterära skola. 905 grundade Naum ett kloster vid Ohridsjön, som senare fick hans namn.
Referenser
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000701298, läst: 15 december 2022.
- ^ Obolensky, Dimitri (1994). Byzantium and the Slavs. St Vladimir's Seminary Press. ISBN 0-88141-008-X
|