Nabucco (gasledning)

I dagens värld är Nabucco (gasledning) ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, inverkan på det dagliga livet eller politiska och sociala implikationer, har Nabucco (gasledning) blivit ett högaktuellt ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Nabucco (gasledning), analysera dess betydelse i olika sammanhang och undersöka möjliga konsekvenser för framtiden. På dessa sidor försöker vi belysa Nabucco (gasledning) och erbjuda en komplett och objektiv vision som inbjuder till reflektion och debatt.

Nabuccos placering

Nabucco var en planerad naturgasledning som skulle gå från östra Turkiet genom Bulgarien, Rumänien, Ungern och sluta i Österrike. Ledningen skulle transportera gas från resurser i Azerbajdzjan och Turkmenistan.[1]

2013 övergavs planerna på ledningen, och ersattes av den planerade Trans Adriatic Pipeline från Grekland via Albanien till Italien.[2][3]

Planer och diskussion

Österrikiska OMV, ungerska MOL, rumänska Transgaz, bulgariska Bulgargaz, turkiska Botas och tyska RWE var energibolag som anslutit sig till projektet genom ett samarbetsavtal (2002) och ett samriskföretag (2005).

Argumenten för ett genomförande av Nabucco var att Europa inte skulle vara lika beroende av Rysslands gasleveranser.[4] EU importerade 2009 omkring 60% av sitt gasbehov och fram till 2030 beräknas det öka till 80%. 2019 kommer minst 40% av EU:s importerade gas från Ryssland. Nabucco skulle alltså utgöra ett alternativ till ryska Gazprom och förhindra att gasbolaget får nästintill monopol på gasleveranser till Europa.

Kritiker pekade på nackdelarna med gas från Azerbajdzjan. Landet ses från vissa håll som ett "korrupt familjeföretag" och andra tror att Azerbajdzjans gas inte är tillräcklig för att tillgodose Europas behov.

Källor

  1. ^ Lundin, Tomas (5 januari 2009). ”Spelet om Europas energi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/spelet-om-europas-energi. Läst 23 februari 2020. 
  2. ^ Reed, Stanley (26 juni 2013). ”Azerbaijan Gas to Take a Southern Route” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2013/06/27/business/global/europe-route-chosen-for-azerbaijan-gas.html. Läst 23 februari 2020. 
  3. ^ ”Nabucco project fails, placed by Trans Adriatic Pipeline project”. www.aa.com.tr. Arkiverad från originalet den 23 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200223130827/https://www.aa.com.tr/en/turkey/nabucco-project-fails-placed-by-trans-adriatic-pipeline-project/235841. Läst 23 februari 2020. 
  4. ^ Vrang, Gunnar. ”Gaskorridoren som ska rädda Europa”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 23 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200223131438/https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/gaskorridoren-som-ska-radda-europa-6692679. Läst 23 februari 2020.