NGC 5189

I dagens värld har NGC 5189 blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller helt enkelt dess betydelse i det dagliga livet, har NGC 5189 fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Det är ett ämne som har skapat debatt, kontrovers och reflektion, och som har inspirerat individer och samhällen att agera. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska innebörden och betydelsen av NGC 5189, såväl som dess inflytande på olika aspekter av livet.fromJson=gör mig ett långt allmänt inledande stycke till en artikel från en artikel

NGC 5189
Bild på NGC 5189 tagen med Rymdteleskopet Hubble. Foto: HST/NASA/ESA
Observationsdata
TypPlanetarisk nebulosa
StjärnbildFlugan
Rektascension13t 33m 32,97 s
Deklination-65° 58′ 26,7″
Avståndca 3 000 (900 pc) ljusår
Skenbar storlek90 x 62 bågsekunder
Skenbar magnitud8,2
NoterbartEn speciell planetarisk nebulosa med en dubbelstjärna i centrum.
Upptäckt
Upptäcktsår1 juli 1826
UpptäckareJames Dunlop
Andra beteckningar
IC 4274, PK 307-3.1, ESO 96-PN16, GC 3570, Gum 47, AM 1329-654, Dun 252, h 3514, HD 117622
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor

NGC 5189 är en planetarisk nebulosa belägen i stjärnbilden Flugan. Den upptäcktes 1 juli 1826 av James Dunlop, som katalogiserade den som Δ252.[1] Ett populärt smeknamn är "Spiralplanetariska nebulosan". Under många år, långt in på 1960-talet, ansågs den vara en ljusstark emissionsnebulosa. Det var Karl Gordon Henize, som 1967 först beskrev NGC 5189 som kvasiplanetarisk baserat på dess spektrala emissionslinjer.

NGC 5189 beräknas befinna sig 1 780 ljusår eller 546 parsek[2]från jorden. Andra mätningar har gett resultat upp till 900 pc (~3 000 ljusår).[3]

Egenskaper

Sedd genom ett teleskop verkar NGC 5189 ha en S-form, som påminner om en stavspiralgalax. S-formen, tillsammans med punktsymmetriska knutar i nebulosan, har länge gett astronomer anledning att förutsätta att en dubbelstjärna finns i nebulosans centrum.[4] Bildanalyser från Hubbleteleskopet har visat att denna S-formade struktur verkligen är två täta lågjoniseringsregioner. Den ena rör sig mot nordost och den andra rör sig mot sydvästra delen av nebulosan,[5] vilket kan vara ett resultat av ett nyligen inträffat utbrott från centralstjärnan. Observationer med Southern African Large Telescope har visat en vit dvärg som följeslagare i en 4,04 dygns omloppsbana kring den sällsynta lågmassestjärnan av Wolf-Rayet-typ i centrum av NGC 5189.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 5189, 27 juli 2021.

Noter

  1. ^ Classic Deep-Sky and Double Stars : NGC 5189 (Mus) Southern Astronomical Delights
  2. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=NGC+5189. Hämtad 2012-12-21.
  3. ^ SABIN L.; VAZQUEZ R.; LOPEZ J.A.; GARCIA-DIAZ M.T.; RAMOS-LARIOS G. (2012). ”The filamentary multi-polar planetary nebula NGC 5189”. Rev. Mex. Astron. Astrofís. 48: sid. 165–76. Bibcode: 2012RMxAA..48..165S. http://www.astroscu.unam.mx/rmaa/RMxAA..48-2/PDF/RMxAA..48-2_lsabin.pdf.  Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Phillips J. P.; Reay N. K. (1983). ”Ansae and the precession of central stars in planetary nebulae - The cases of NGC 5189 and NGC 6826”. Astronomy and Astrophysics 117: sid. 33–37. Bibcode: 1983A&A...117...33P. 
  5. ^ Danehkar, A.; Karovska, M.; Maksym, W.P.; Montez Jr., R. (2018). ”Mapping Excitation in the Inner Regions of the Planetary Nebula NGC 5189 using HST WFC3 Imaging”. Astrophys. J. 852 (2): sid. 87. doi:10.3847/1538-4357/aa9e8c. Bibcode: 2018ApJ...852...87D. 
  6. ^ Manick R.; Miszalski B.; McBride V. (2015). ”A radial velocity survey for post-common-envelope Wolf-Rayet central stars of planetary nebulae: first results and discovery of the close binary nucleus of NGC 5189”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 448 (2): sid. 1789–1806. doi:10.1093/mnras/stv074. Bibcode: 2015MNRAS.448.1789M. 

Externa länkar

   NGC 5187  •  NGC 5188  •  NGC 5189  •  NGC 5190  •  NGC 5191