Mychajlo Hrusjevskyj

I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera Mychajlo Hrusjevskyj på djupet. Från dess ursprung till dess genomslag i dag kommer vi att fördjupa oss i dess historia, evolution och relevans i olika sammanhang. Vi kommer att ta upp dess viktigaste aspekter och diskutera dess inflytande inom olika områden, och erbjuda en heltäckande och komplett vision för att förstå dess sanna innebörd. Mychajlo Hrusjevskyj är ett spännande ämne av stort intresse, så vi kommer att ägna oss åt att reda ut dess mysterier och ge nya perspektiv som berikar vår kunskap om detta fascinerande ämne. Gör dig redo för en spännande resa genom Mychajlo Hrusjevskyj!

Mychajlo Hrusjevskyj
Född29 september 1866[1][2][3]
Chełm, Polen
Död26 november 1934[1], 24 november 1934[4] ​eller ​25 november 1934[2][3][5]
Kislovodsk
BegravdBajkove kyrkogård
Andra namnСергієнко М.
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Ukrainska folkrepubliken och Sovjetunionen
Utbildad vidKievs universitet
SysselsättningPolitiker, universitetslärare, litteraturhistoriker[2], författare, historiker[2], publicist[6]
Befattning
Ledamot av Allryska konstituerande församlingen
Head of the Central Rada of Ukraine (1917–1918)
ArbetsgivareLvivs universitet[7]
Politiskt parti
Ukrainian Socialist-Revolutionary Party
MakaMariia-Ivanna Hrushevska
(g. 1896–)
BarnKateryna Mykhailivna Hrushevska (f. 1900)
FöräldrarSerhii Fedorovych Hrushevskyi
Namnteckning
Redigera Wikidata

Mychajlo Serhijovytj Hrusjevskyj (ukrainska: Михайло Сергійович Грушевський), född 29 september 1866 Cholm, guvernementet Lublin, Kejsardömet Ryssland, död 25 november 1934 i Kislovodsk, var en ukrainsk historiker, politiker och författare.

Hrusjevskyj studerade historia i Kiev och var därefter 1898–1914 professor i historia i Lviv, där han påbörjade utgivandet av källsamlingen för ukrainsk historia, Zjerela do istorii Ukrainy-Rusy (16 band 1895–1924). Han återupplivade Sjevtjenko-vetenskapssocietetens verksamhet, och var från 1897 dess president. Hrusjevskyj utformade och befäste den ukrainska nationella frihetsrörelsen, tidvis i dess revolutionära gestaltning. 1899 grundade han det galizisk-ukrainska nationalpartiet. Han utgav från 1898 Ukraina-Rysslands historia (10 band utkom), där han sökte visa, att den ukrainska kulturen ägt självständighet sedan 900-talet. Efter Galiziens ockupation av ryska trupper 1914 verkade Hrusjevskyj för Ukrainas självständighet bland annat genom politiska skrifter. Efter att 1917 ha anslutit sig till de ukrainska socialrevolutionärerna, var han juli 1917 -augusti 1918 president för centralradan. Efter att Ukraina ockuperats av sovjetiska trupper flydde han utomlands och fortsatte kampen därifrån, men valde 1924 på sovjetregimens initiativ att återvända och blev därefter professor i historia i Kiev och ledare för ukrainska vetenskapsakademins historiska avdelning. 1929 blev han även ledamot av Sovjetiska vetenskapsakademien. Då han inte ville ansluta sig till kommunismen och fortsatte en ukrainsk nationalistisk historieskrivning blev han 1930 bortförd till Moskva, där han inspärrades på sanatorium fram till sin död.[8] Hrusjevskyj har utgett bland annat Ukrainska litteraturens historia (5 band, 1923-27) jämte en mängd andra historiska arbeten om Ukraina.

Minnesmärken

Mychajlo Hrusjevskyj har fått ge namn åt Hrusjevskyjgatan (Vulytsia Mychajla Hrusjevs'koho), en central gata i Kiev där bland annat parlaments- och regeringsbyggnaderna är belägna. Längs med gatan arrangerades demonstrationer och utkämpades våldsamma strider i samband med Euromajdan 2013–2014.

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67s8c1z, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ abART, abART person-ID: 126062, läst: 1 april 2021.
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 23588.
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 augusti 2019.
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hruschewsky-mychailo.
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990210285, läst: 15 december 2022.
  7. ^ s. 4, läs online.
  8. ^ Hrusjevskyj, Mychajlo i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)

Tryckta källor