Mustafa Can

Mustafa Can är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Med sin relevans i dagens samhälle har Mustafa Can blivit en intressant plats för akademiker, experter och till och med allmänheten. Effekten av Mustafa Can är obestridlig, och dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av vardagen, från politik till underhållning. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i betydelsen och betydelsen av Mustafa Can, utforska dess många dimensioner och den roll det spelar i det moderna samhället.

Mustafa Can
Född15 oktober 1969
Obuzbaşı, Turkiet Turkiet
YrkeJournalist, författare
NationalitetSvensk
Språksvenska
Mustafa Can på Halmstadkonferensen i Tylösand 2008.

Mustafa Can (IPA: /mɵstafa ʤanː/), född 15 oktober 1969 i Kurekan (Obuzbaşı),[1] Turkiet, är en svensk-kurdisk journalist och författare.[2]

Biografi

Mustafa Can är av kurdisk härkomst. Sex år gammal utvandrade Can tillsammans med sin familj från hembyn Kurekan (Obuzbaşı) i Turkiet och växte sedan upp i Skövde. Han började sitt yrkesliv i krogbranschen men är sedan 2001 frilansjournalist på heltid[3], och belönades 2002 med Stora Journalistpriset i kategorin Årets berättare[4],

Can deltog 2003 i Sommar i P1 med ett sommarprat om sin mor. Avsnittet blev mycket uppmärksammat och ledde till att Can vann Stora Radiopriset och Ikarospriset. Även debutromanen Tätt intill dagarna, som utkom 2006, handlar till stor del om hans mors liv.[2] [4] 2005 sommarpratade Can igen, med fokus på sin far. Efter det har han varit värd för ytterligare ett avsnitt av Sommar i P1 (2014) samt två avsnitt av Vinter i P1 (2014, 2022).

När han 2006 mottog Guldpennan av Publicistklubben, löd motiveringen: "från en kurdisk by i Turkiet erövrat ett nytt språk". Efteråt kommenterade Can: "Vad har det här med min bakgrund att göra? Jag var sex år när jag kom hit. Jag har inte erövrat något språk, jag har nästan fötts in i det."[5]

Som journalist samarbetar Mustafa Can med Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftenposten och andra stora skandinaviska tidningar.[6]

I februari 2006 publicerade Dagens Nyheter Cans artikel om Alexander Bards sändlista Elit, vilket väckte stor uppståndelse.[7] Efter det har Can skrivit längre reportage om bland annat gerillarörelsen i Kobane och svensk främlingsfientlighet.[8][9]

Bibliografi

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ ”Mustafa Can”. DN. Dagens Nyheter. 2 april 2006. https://www.dn.se/arkiv/kultur/mustafa-can-2/. Läst 19 juni 2023. ”Född 1969 eller 1970 i Kurekan i den kurdiska delen av Turkiet” 
  2. ^ ”Sommar i P1”. Sveriges Radio. sid. 65. http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14326.pdf. Läst 11 juni 2014. 
  3. ^ ”Mustafa Can”. Svenska Dagbladet. 5 juni 2005. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/1bbe5627-1d4a-300a-868d-7f85312f2a19/mustafa-can. Läst 7 augusti 2022. 
  4. ^ ”Mustafa Can 2005”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/359911?programid=2071. Läst 11 juni 2014. 
  5. ^ ”Guldpennan till Mustafa Can”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/guldpennan-till-mustafa-can/. Läst 11 juni 2014. 
  6. ^ ”Mustafa Can”. Let's Talk About. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826195359/http://letstalkabout.se/forelasare/mustafa-can/. Läst 11 juni 2014. 
  7. ^ ”Übermobbning på nätet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/ubermobbning-pa-natet. Läst 11 juni 2014. 
  8. ^ Can, Mustafa. ”"Margareta, jag och min familj är kassa på jihad"”. SvD.se. https://www.svd.se/margareta-jag-och-min-familj-ar-kassa-pa-jihad. Läst 15 maj 2017. 
  9. ^ Can, Mustafa. ”Kvinnorna som besegrade IS”. SvD.se. https://www.svd.se/kvinnornas-krig-tar-aldrig-slut-7v4M/av/mustafa-can. Läst 15 maj 2017. 

Externa länkar