Idag ska vi fördjupa oss i ett spännande och relevant ämne som har fångat mångas uppmärksamhet: Mumtaz Mahal. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle är Mumtaz Mahal ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Mumtaz Mahal, från dess historiska bakgrund till dess inflytande på vardagen. Genom en djup och genomtänkt analys kommer vi att försöka förstå den betydelse och innebörd som Mumtaz Mahal har idag, såväl som dess potential för framtiden. Kort sagt, vi kommer att fördjupa oss i en resa där vi kommer att upptäcka rikedomen och komplexiteten i Mumtaz Mahal, med olika perspektiv och tillvägagångssätt för att berika vår kunskap om detta fascinerande ämne.
Mumtaz Mahal | |
![]() | |
Född | 27 april 1593 Agra |
---|---|
Död | 17 juni 1631[1] (38 år) Burhanpur |
Begravd | Taj Mahal |
Sysselsättning | Kejsarinna, poet |
Befattning | |
Kejsarinna (1628–1631) | |
Make | Shah Jahan (g. 1612–1631) |
Barn | Jahanara Begum (f. 1614) Dara Shikoh (f. 1615) Shah Shuja (f. 1616) Roshanara Begum (f. 1617) Aurangzeb (f. 1618) Murad Bakhsh (f. 1624) Gauhara Begum (f. 1631) |
Föräldrar | Abul-Hasan ibn Mirza Ghiyas Beg |
Släktingar | Nur Jahan |
Redigera Wikidata |
Arjumand Banu Begum (mer känd under smeknamnet Mumtaz Mahal som är urdu och betyder Palatsets utvalda[2]), född 6 april 1593 i Agra, död 17 juni 1631 i Burhanpur, var en indisk kejsarinna, gift med mogulkejsaren Shah Jahan.
Hon var född i en persisk adelsfamilj och släkt med kejsarinnan Nur Jahan. Hon förlovades 1607 och gifte sig 1612 med Shah Jahan, som besteg tronen 1627. Paret fick fjorton barn, bland dem kejsar Aurangzeb, kronprins Dara Shikoh, Jahanara Begum och Roshanara Begum.
Hon var stormoguls favorithustru, och hans kärlek för henne är berömd. Hon mottog en mängd privilegier. Hennes inkomst var högre än någon annan av hans hustrurs, hennes privata residens inom mogulharemet var dekorerat med juveler och förgyllningar, och hennes privata trädgård inkluderade fontäner som sprutade rosenvatten: han gav henne till och med tillgång till sitt kejserliga sigill, som användes för att bekräfta lagar.[3] Till skillnad från sin föregångare, Nur Jahan, saknade Mumtaz Mahal intresse för politik och använde inte sitt stora inflytande för politiska ändamål, utöver att hon ibland bad honom att frige en fånge, frikänna en dödsdömd eller mildra en avrättningsmetod.
Efter hennes död lät hennes änkling resa det berömda Taj Mahal som mausoleum åt henne.
Mumtaz Mahal har en krater på Venus uppkallad efter sig.