Motorändplatta

I dagens värld har Motorändplatta fått grundläggande betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande på ekonomin till dess påverkan på samhället har Motorändplatta blivit ett ämne för ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Motorändplatta och hur det har utvecklats över tiden. Från dess framträdande på den offentliga scenen till dess påverkan i olika områden, är Motorändplatta ett fenomen som förtjänar vår fulla uppmärksamhet. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Motorändplatta och dess inverkan på dagens värld.

Översikt över motorändplatta:
1. Axon
2. Motorändplatta
3. Muskelfiber
4. Myofibriller

Motorändplatta, eller neuromuskulär synaps, är den plats på en muskelfiber där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber. Motorändplattan kan ses som kopplingspunkter mellan nervsystemet och muskeln där signalsubstansen acetylkolin utsöndras från nervänden. Acetylkolinet binder till receptorer på muskeln som blir genomsläppliga för natrium-joner vilket får muskeln att kontrahera (dra ihop sig).

Funktionell uppbyggnad

Den neuromuskulära synapsen består likt andra synapser av en presynaps, en synapsklyfta och en postsynaps. I presynapsen finns vesiklar fyllda med acetylkolin samlade vid speciella områden (eng. Active Sites) på det presynaptiska plasmamembranet, där även spänningskänsliga kalciumkanaler genomborrar plasmamembranet. Vid depolarisation av presynapsen öppnas kalciumkanalerna, vilket får till följd att vesiklarna smälter samman, fuserar, med plasmamembranet och frisläpper acetylkolin i synapsklyftan.

Synapsklyftan är typiskt cirka 100 nm bred och innehåller bland annat enzymet acetylkolinesteras, vilket påskyndar nedbrytningen av acetylkolin.

I postsynapsens plasmamembran sitter en typ av jonotropa receptorer specifika för acetylkolin, vilkas jonkanaler öppnas så fort acetylkolin bundit till receptorn. Den neuromuskulära postsynaptiska receptorn är nikotinerg och bildar en ovanligt stor kanal när den aktiveras, vilket gör att den är genomsläpplig för både natrium- och kaliumjoner (och till och med större divalenta joner, såsom kalciumjoner).

Referenser

  • Kandel ER, Schwartz JH, Jessell TM 2000. Principles of Neural Science, 4th ed. McGraw-Hill, New York. ISBN 0-8385-7701-6

Fotnoter