För närvarande har Monica Boëthius blivit ett ämne av stor relevans och intresse för olika samhällsområden. Från akademi till företag, Monica Boëthius har fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess inverkan och relevans idag. Teknologiska och sociala framsteg har bidragit till framväxten och betydelsen av Monica Boëthius i det samtida livet, vilket har genererat oändliga debatter, diskussioner och analyser kring detta ämne. Det är därför denna artikel kommer att ta upp i detalj och kritiskt vikten av Monica Boëthius idag, såväl som dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.
| Monica Boëthius | |
| Född | 16 februari 1928[1][2] Ervalla församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 april 2009 (81 år) Maria Magdalena församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist[1] |
| Make | Jacob Boëthius (g. 1950–1971) |
| Redigera Wikidata | |
Anna Valborg Monica Boëthius, född Palm den 16 februari 1928 i Ervalla församling, Örebro län, död 7 april 2009 i Maria Magdalena församling, Stockholm,[3] var en svensk journalist, författare och översättare. Hon var 1950–1971 gift med förläggaren Jacob Boëthius.
Hon studerade vid Uppsala universitet och tog en filosofie kandidatexamen 1954. Hon var 1957–1960 redaktör för Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Hertha, 1961–1982 verksam inom Sveriges Radio, 1982–1987 chefredaktör för tidningen Vi och 1988–1993 sekreterare för Arbetsmiljöfondens KOM-program. Inom Sveriges Radio började hon 1961 som producent, var 1966–1971 chef för Familjespegeln, 1972–1975 planeringschef för ljudradion och 1975–1982 programdirektör för Sveriges Lokalradio AB. Därutöver ägnade hon sig åt frilansverksamhet och skrev och översatte ett antal böcker.
Hon var 1978–1982 ordförande i Publicistklubben, den första kvinnan på den posten, och hade styrelseposter i flera stiftelser samt var ledamot av regeringens jämställdhetsdelegation. Monica Boëthius är gravsatt på Sandsborgskyrkogården i Stockholm.[4]
|