I artikeln vi presenterar nedan stannar vi för att reflektera över Modeller. Detta tema/figur/karaktär har väckt stort intresse genom historien och genererat debatter och analyser inom olika områden. I denna mening föreslår vi att vi tar en rundtur genom de olika kanterna som utgör Modeller, och går in i dess mest relevanta aspekter och dess implikationer i dagens samhälle. På så sätt kommer vi att söka fördjupa oss i dess innebörd, dess återverkningar och dess närvaro i kulturen, ge nya perspektiv och berikande kunskap om Modeller.
![]() | |
Konstnär | Georges Seurat |
---|---|
Basfakta | |
Tillkomstår | 1886–1888 |
Material | olja på duk |
Mått (h×b) | 200 × 250 cm |
Plats | Barnes Foundation i Philadelphia |
Modeller (franska: Les Poseuses) är en oljemålning av den franske neoimpressionistiske konstnären Georges Seurat. Den målades 1886–1888 och ingår i Barnes Foundations samlingar i Philadelphia.
Modeller visar tre nakna kvinnor, egentligen samma modell i olika positioner, som poserar framför Seurats egen målning En söndagseftermiddag på ön La Grande Jatte. Den senare målningen och den av Seurat utvecklade konststilen pointillism hade väckt mycket uppståndelse på impressionistutställningen 1886 och fått en del kritik för att personporträtten varit kyligt anonyma, skulpturala och utan liv och rörelse. Seurat svarade på kritiken genom att måla Modeller där han tydligt visade att han behärskade porträttkonsten.
Seurat gick alltid mycket metodiskt och systematiskt till väga och med närmast vetenskaplig precision målade han ett stort antal förberedande skisser och studier. Han skiljde sig på så sätt från impressionisterna som förordade spontant och intuitivt måleri. Musée d'Orsay i Paris äger tre berömda studier till Modeller (se galleri). Det finns även en andra version av Modeller som Seurat målade samma år. Den är mindre i formatet (39 x 49 cm), har tydligare prickighet och är i privat ägo.
Seurat ställde ut målningen tillsammans med Parade de cirque på independenternas salong 1888, en konstsammanslutning som han själv medverkat i att grunda 1884.