Miroslav Šutej

I dagens värld är Miroslav Šutej ett ämne som har genererat mycket intresse och debatt. I åratal har Miroslav Šutej varit föremål för studier och forskning, och dess betydelse har ökat med tiden. Både inom det akademiska området och i allmänheten har Miroslav Šutej fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess relevans i olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Miroslav Šutej, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan idag. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka förstå på djupet hur Miroslav Šutej har påverkat olika områden och vilka perspektiv som öppnar sig kring detta ämne.

Miroslav Šutej
Född29 april 1936[1][2][3]
Duga Resa, Kroatien
Död13 maj 2005[1][2][4] (69 år)
Krapinske Toplice, Kroatien
BegravdMirogojkyrkogården[5]
kartor
Medborgare iSocialistiska federativa republiken Jugoslavien[6] och Kroatien
Utbildad vidAkademiet for bildende kunst i Zagreb
SysselsättningGrafiker[7], målare[8][7], gravör
ArbetsgivareUniversitetet i Zagreb
Noterbara verkKroatiens statsvapen
Utmärkelser
Zagrebs stads pris (1979)[9]
Redigera Wikidata

Miroslav Šutej, född 29 april 1936 Duga Resa i Jugoslavien (nuvarande Kroatien), död 13 maj 2005 i Krapinske Toplice i Kroatien, var en kroatisk konstnär och grafiker.

Biografi

Šutej växte upp i Duga Resa där han genomförde grundskolan. Han genomgick gymnasiala studier i Zagreb där han senare även genomgick konststudier vid Universitetet i Zagrebs konstakademi.[10] Efter examen år 1961 arbetade han med konstnären Krsto Hegedušić. Från år 1978 arbetade han som professor vid Zagrebs konstakademi. År 1997 blev han medlem av Kroatiska konst- och vetenskapsakademien.

Verk

Miroslav Šutej är främst känd för att ha formgivit Kroatiens statsvapen i sitt senaste utförande som antogs år 1990. Han har också gjort motiven på sedlarna för den kroatiska valutan kuna.

Källor

Noter

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 272320, läst: 23 augusti 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w60p8qw3, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ compArt, compArt person-ID: 741, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 60053.
  5. ^ Gradska groblja Zagreb - Tražilica pokojnika (på kroatiska), läs online, läst: 19 februari 2024.
  6. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 5737, läs online, läst: 4 december 2019.
  7. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 9899, läst: 1 april 2021.
  8. ^ Web umenia, Web umenia konstnärs-ID: 10638, läst: 7 april 2018.
  9. ^ läs online, www.zagreb.hr , läst: 23 maj 2022.
  10. ^ Remek-djela.com Arkiverad 28 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)

Externa länkar

Auktoritetsdata