Michail Kamenskij är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan starten har den genererat omfattande debatt och kontroverser, och har varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Michail Kamenskijs inverkan på dagens samhälle, analysera dess olika aspekter och konsekvenserna det har för olika områden. Dessutom kommer vi att undersöka hur det har utvecklats över tid och nuvarande trender som pekar mot dess tillväxt eller nedgång. Michail Kamenskij fortsätter utan tvekan att vara ett relevant och ständigt utvecklande ämne, och det är viktigt att förstå dess omfattning och inflytande i dagens värld.
Michail Kamenskij | |
![]() | |
Född | 19 maj 1738 Sankt Petersburg |
---|---|
Död | 24 augusti 1809 (71 år) Orjol |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Första kadettkåren ![]() |
Sysselsättning | Officer |
Befattning | |
Medlem av Riksrådet | |
Maka | Anna Sjtjerbatova |
Barn | Sergej Kamenskij (f. 1771) Nikolaj Kamenskij (f. 1776) |
Föräldrar | Fedot Kamenskij |
Utmärkelser | |
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Georgsorden, tredje klass Andreasorden Sankt Vladimirs orden, första klassen Georgsorden, andra klass | |
Redigera Wikidata |
Michail Fedotovitj Kamenskij (ryska: Михаил Федотович Каменский) [1], född 8 maj 1738, död 12 augusti 1809 (g.s.), var en rysk greve och fältmarskalk. Han var far till de ryska generalerna Sergej och Nikolaj Kamenskij.
Släkten härstammar från en gammal polsk adelsätt som bosatte sig i Ryssland på 1600-talet. Michail Kamenskijs militära karriär börjar som volontär i franska armén 1758-1759. Han utnämndes till generalguvernör i ett område sydväst om Moskva.
Under det rysk-turkiska kriget (1768–1774) segrade han i slaget vid Jenibazar 1774 och lade grunden för freden i Kutschuk-Kainardji genom villkoren vid storvesirens kapitulation i Schumla. I december samma år segrade han i slagen vid Jangur och Sakulzy varefter han utnämndes till fältmarskalk. Han blev sedan inblandad i en konflikt om ett armébefäl varvid han av Paul I upphöjdes till grevlig värdighet och slutade i armén.
1806 blev han befälhavare över ryska styrkorna i Preussen under första Napoleonkriget men överlämnade redan efter sex dagar befälet och begav sig hem till sitt gods.
Det har hävdats att Michail Kamenskij inte behandlade sina slavar väl och han mördades 1809 av en av dessa.