Idag är Medelvärde ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Sedan sitt ursprung har Medelvärde fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kulturer och sammanhang, och blivit ett frekvent samtalsämne både professionellt och personligt. Med tiden har Medelvärde utvecklats på olika sätt och har fått en relevant roll i olika aspekter av det dagliga livet. Därför är det väsentligt att analysera och förstå Medelvärde på djupet, dess implikationer och dess inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Medelvärde för att ta upp dess många aspekter och erbjuda en bred och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Ett medelvärde eller medium är ett lägesmått för ett genomsnittligt värde av ett urval eller en population. I dagligt tal menar man med medelvärde normalt det aritmetiska medelvärdet. I fall där variationen är stor kan ibland medianen vara mera meningsfull.
Ett medelvärde är en reellvärd funktion M av flera reella variabler x = x1, ..., xn som uppfyller min(x) ≤ M(x) ≤ max(x). Funktionen är oftast, men inte nödvändigtvis, kontinuerlig.
Ett medelvärde kallas:
Benämning | Formel | Graf till M(x1, x2) |
---|---|---|
Aritmetiskt | ![]() | |
Viktat aritmetiskt | ||
Geometriskt | ![]() | |
Kvadratiskt | ![]() | |
Harmoniskt | ![]() |
För positiva reella tal gäller alltid att Kvadratiskt Aritmetiskt Geometriskt Harmoniskt.
Ibland är de värden man skall räkna medelvärde på inte lika betydelsefulla, till exempel kan man då man räknar medellivslängden i Europa utgående från statistik från de enskilda länderna tilldela vikter enligt ländernas folkmängd. För att räkna det viktade aritmetiska medelvärdet multiplicerar man varje värde med dess vikt och ersätter antalet värden i nämnaren med summan av vikterna. Ofta väljer man vikterna så att deras summa blir ett.
Vikter används allmänt för att kompensera för skillnader i urvalssannolikhet, som förekommer till exempel vid enkätundersökningar. Vikterna kan då väljas så att individer i grupper i vilka bortfallet är eller antas vara stort får en större vikt, eller så att egenskaper vars faktiska fördelning är känd (ålder, inkomst, utbildning) kommer att få samma fördelning i det viktade stickprovet.
I samband med tidsserier använder man ofta glidande medelvärden, där observationer närmast en viss tidpunkt får större vikt medan man bortser från värden långt före eller långt efter. Motsvarande metod kan användas också för andra variabler än tiden.
|