Numera har Maurice Bedel blivit ett återkommande ämne i diskussioner och debatter världen över. Vikten av Maurice Bedel återspeglas i dess inverkan på samhälle, ekonomi och politik, vilket gör det till en intressant plats för både forskare, ledare och medborgare. Genom historien har Maurice Bedel orsakat flera förändringar och transformationer, vilket genererat både entusiasm och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Maurice Bedel och analysera dess inverkan i olika sammanhang. Från sitt inflytande på det dagliga livet till sin roll på den globala scenen, fortsätter Maurice Bedel att inta en relevant plats på allas agendor.
Maurice Bedel | |
![]() | |
Född | 30 december 1883 Paris |
---|---|
Död | 15 oktober 1954 (70 år) Thuré, Frankrike |
Begravd | Montparnassekyrkogården |
Andra namn | Gabriel Senlis |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Författare, läkare |
Befattning | |
Société des gens de lettres ordförande (1948–1949) | |
Utmärkelser | |
Goncourtpriset (1927) | |
Redigera Wikidata |
Maurice Bedel, född 30 december 1883, död 15 oktober 1954, var en fransk författare.
Bedel var en begåvad boulevardkåsör, vars reportage ibland kläddes i romanesk dräkt, såsom i Jérôme 60° lat. nord (1927, svensk översättning 1928), där den kvinnliga oslosocieteten porträtterades som en grupp sportbitna freudianer. Philippine (1930) var en drift med sedlighetsdiktaturen i Mussolinis Italien, Zulfu (1933) hämtade motiv från Turkiet och i L'alouette aux nuages (1935) satiriserades hemmapolitiken. Bland hans senare arbeten märks Le laurier d'Apollon (1936), Monsieur le professeur Jubier (1936), Bengali (1937), Géographie de mille hectares (1937), La France des Français et l'autre (1937), Monsieur Hitler (1937) och Eekman (1943).
|