Maudheimmedaljen
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Maudheimmedaljen, ett koncept som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Maudheimmedaljen fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och olika tolkningar. Med tiden har Maudheimmedaljen blivit ett ämne av intresse både i akademin och i dagliga samtal, och dess inflytande har spridit sig till flera områden och blivit en grundläggande referenspunkt för att förstå aktuella fenomen. I denna recension kommer olika perspektiv på Maudheimmedaljen att utforskas, för att ge en bred och berikande vision om dess relevans och inverkan på det samtida samhället.
| Maudheimmedaljen | |
 Bandstripa | |
| Utdelas av | Håkon VII |
|---|---|
| Land | Norge |
| Typ | Kunglig förtjänstorden |
| Behörighet | Deltagare i Maudheimexpeditionen 1949-52 |
| Statistik | |
| Instiftad | 1951.11.14 |
| Antal mottagare | 18 |
Maudheimmedaljen instiftades av kung Håkon VII av Norge 1951 till minne av Maudheimexpeditionen. Medaljen är densamma som kungens förtjänstmedalj i silver men har ett silverspänne över bandet märkt "MAUDHEIM 1949-1952"[1]. Medaljen tilldelades dem som deltagit i Maudheimexpeditionen 1949-1952 varav de tre som förolyckades under vistelsen fick den postumt.
Referenser
- ^ Norges statskalender for året 1952, Oslo: Aschehoug, sp. 1425–26