Mathilda Grabow
I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen av Mathilda Grabow i olika sammanhang och dess inverkan på dagens samhälle. Mathilda Grabow har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren och genererat debatter och reflektioner kring dess innebörd och implikationer. Genom historien har Mathilda Grabow spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhällen och bildandet av individuella och kollektiva identiteter. Från dess uppkomst till nutid har Mathilda Grabow varit föremål för studier, beundran, kontroverser och omtolkningar inom så olika områden som vetenskap, teknik, konst, politik och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Mathilda Grabow har format vår värld och kommer att fortsätta att göra det i framtiden.
| Mathilda Grabow | |
 Mathilda Grabow. | |
| Födelsenamn | Mathilda Elisabeth Emma Grabow |
|---|---|
| Födelsedatum | 23 maj 1852 |
| Födelseort | Stockholm |
| Dödsdatum | 29 maj 1940 (88 år) |
| Dödsort | Kungsholms församling, Stockholms stad |
| Make | Carl Evert Taube (1886–1934; hans död) |
| Föräldrar | Ludvig Grabow Augusta Lovisa Winckler |
| Genre | opera |
| Roll | sopran |
| År som aktiv | 1870–1891 |
Utmärkelser
| |
Mathilda Elisabeth Emma Grabow (senare med namnet Taube), född 23 maj 1852 i Stockholm, död 29 maj 1940 i Kungsholms församling, Stockholms stad, var en svensk opera- och konsertsångerska (sopran).
Biografi
Grabow var operaelev till Fredrika Stenhammar och Pauline Viardot-García. Hon var engagerad vid Kongl. Stora Theatern 1870–1871 samt 1877–1886 och sjöng i Paris 1872–1876. I Paris uppträdde hon på Stora Operan som drottningen i Hugenotterna. Grabow ansågs som en av det sena 1800-talets kanske största inom svensk opera[källa behövs] och beskrevs som en mycket mångsidig artist, med en ovanlig och äkta inlevelse inom operans dramatik och hade många kontrasterande roller.
Hon gifte sig 1886 med översten, greve Carl Evert Taube. En dotter gifte sig med Martin Aronowitsch. Efter 1886 uppträdde hon enbart vid konserter, utom år 1891, då hon deltog vid avskedsföreställningen i det gamla operahuset, innan det revs och ersattes med en nyare byggnad.
Hon utnämndes till hovsångerska 1886. Hon invaldes som ledamot nr 486 av Kungliga Musikaliska Akademien 28 mars 1895.
Mathilda Grabow var dotter till förste fagottisten i Kungliga hovkapellet Ludvig Grabow och hans maka Augusta Lovisa Winckler. Hon var syster till Carl Grabow. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Roller (urval)
- Nürnbergerdockan
- Pamina
- Julia
- Den bergtagna
- Mignon
- Chérubin
- Den vilseförda
- Neaga
- Judinnan
Utmärkelser
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.
- Litteris et Artibus, 1895.
Källor
- Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84 (2., reviderad och utökad upplaga). Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X.
- Grabow, Mathilda i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887).
- Svensk adelskalender. Stockholm: Norstedt. 1901. Libris 1962551.
- Sveriges ridderskaps och adels kalender. Stockholm. 1950. Libris 10034286.
- Sohlmans musiklexikon.
- Bertil Hagman: Mathilda E E Grabow i Svenskt biografiskt lexikon (1967–1969.)
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Taube f. Grabow, Mathilda Elisabeth Emma (1852-05-23) DB (sida: 19270615)?
- ^ SvenskaGravar.
- ^ Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915.
- ^ Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1940.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mathilda Grabow.
|